11 dagar kvar till dopet. Dagens planering innehöll besök hos Tårtpinglan, och jag gick inte därifrån tomhänt. Hur skulle jag kunna. Hon har allt. Det blir vitt och blått. Stjärnor. Bokstäver. Klassisk, pojkigt och otroligt anti-genus. I don't give a crap. Ska pojkstackarn behöva porträtteras i klänning ska han inte behöva ha blommor och krusiduller på tårtan. Punkt slut.

Morgondagen bjuder på lunch på stan. Inhandling av blått band till dopklänningen. Eventuellt ska jag faktiskt umgås med min så kallade sambo på eftermiddagen. Mycket meck i garaget nu. Pengar in säger han. I don't give a crap säger jag.

Notiser:
♥ Harry somnade för fjärde kvällen i rad på egen hand i sin säng. Jag trodde faktiskt inte att det skulle hålla i sig.
♥ Harry vänder sig plötsligt helt odramatiskt från mage till rygg flera gånger på raken som om han aldrig gjort annat. Kul med ungar. Det räcker liksom med en gång för vissa saker så fattar de för resten av livet.
♥ 6-månadersvaccineringen sker på torsdag. Feber och diaré planerat samma eftermiddag.
♥ Hunden har börjat äta igen (då menar jag inga mängder, men det förstår ni nog...) efter skendräktigheten.

Nu ska jag knappa hundens overall. Den behöver en knapp i rumpan för att inte kardborren ska lossna och hela trasan ramlar av när hon springer. Jag är dålig på att sy, men med tanke på hundens 0 % underhudsfett (eller fett över huvud taget) så behövs overallen snart.

P.s Rubriken stulen från en sång Henrik kunde som mindre. Inpräntad på "kyrkans barntimme". Jag ryser. D.s