Känslan när...
...jag går hem från jobbet på tisdageftermiddagen och vet att onsdagen är helt ledig - det är underbart! Att jobba två dagar och sen vara ledig är helt ok! :)
Vädret var ju strålande när jag kom hem så vi gick en promenad i skogen. Lillebror blir alldeles vild och flaxar mer än vanligt, och att få känna med den knubbiga bebishanden på taggiga granbarr och kottar är ju väldigt spännande. :) Jag tog även ikväll en långpromenad med grannen nu på kvällen. I söndags gick vi 5,3 km, igår 6 km och idag 5,7 km - hejja oss! Jag har med Ombra som sänker tempot ordentligt med alla sina luktpauser, och grannen I har med sin bebis i vagnen. Mycket babbel blir det, men det är så det ska vara!
Vädret var ju strålande när jag kom hem så vi gick en promenad i skogen. Lillebror blir alldeles vild och flaxar mer än vanligt, och att få känna med den knubbiga bebishanden på taggiga granbarr och kottar är ju väldigt spännande. :) Jag tog även ikväll en långpromenad med grannen nu på kvällen. I söndags gick vi 5,3 km, igår 6 km och idag 5,7 km - hejja oss! Jag har med Ombra som sänker tempot ordentligt med alla sina luktpauser, och grannen I har med sin bebis i vagnen. Mycket babbel blir det, men det är så det ska vara!
Svetten lackar!
Klockan var närmare 21 när vi gick ut för kvällspromenad, jag och grannen - och herregud vad varmt det var fortfarande! Vi gick ca 6 km och svettades som grisar! ;) Mycket mygg var det, Ombra skulle stanna varannan meter och lukta på a l l t, vi fick akta stegen för att inte trampa på alla grodor som plötsligt är överallt - men vad det är skönt att röra på sig! Jag sover som en liten unge efter en sådan här promenad! Självklart glömde jag att aktivera Runkeeper, men om vi går imorgon igen som vi tänkt så måste jag komma ihåg det. Är kul att få veta exakt hur långt vi gått på hur lång tid. :)
Nej, jag vill INTE bidra!
Jag hade tänkt skriva ett inlägg om mina kilon, matvanor och "resultat" - men nu kände jag bara att jag inte vill. Jag vill inte bidra till mammakroppshysterin (du MÅSTE gå ner till ursprungsvikt inom några månader!!!!) utan känner att jag säger såhär istället:
Fan vad vi mammor är bra! :-D Jag älskar mina ungar över allt annat, de är det bästa jag någonsin gjort med min kropp, och "I've got the body to prove it!"
Fan vad vi mammor är bra! :-D Jag älskar mina ungar över allt annat, de är det bästa jag någonsin gjort med min kropp, och "I've got the body to prove it!"
Jag och kroppen
Jag vill börja med att poängtera att det inte är viktigt med siffror och kilon för mig egentligen. Jag förklarar mer i texten.
Med Harry i magen, gick jag upp ca 30 kg. Detta trots att jag var pigg i kroppen och orkade motionera (gick 5 km om dagen sista veckan innan han kom ut). Efteråt gick jag ner i princip hans födelsevikt, men inte mycket mer. Jag var stark i kroppen, men tung. Alla sa "det rinner av dig när du ammar" men det hände verkligen i n g e n t i n g. Jag kom igång och började jogga, och gick ner några kilon, men sen stannade det upp. Då började jag med LCHF och gick på ca 8-9 månader ner ca 17 kg. Jag hann uppnå min målvikt i någon vecka, sen blev jag gravid med Nils och la på mig kilon direkt! :)
Med Nils i magen gick jag upp lika mycket. På grund av foglossningen kunde jag knappt röra mig under de sista 2 månaderna, vilket gjorde mig tung och svag. Dock har jag efter 4 månader "bara" 11 kg kvar till målvikten (kanske rinner det av mig med all s*tans amning varannan timme...), men jag har inga muskler! Jag orkar inte jogga, för kroppen håller inte uppe mig. Därför har jag plockat fram min tanträser från Biltema och hojjar runt kvarteret så fort jag har tid och ork. Jag cyklar varken snabbt eller långt, och blir helt slut - men jag känner att musklerna i benen och ryggen börjar vakna. Jag tar också promenader när jag orkar, men med Ombra och barnvagn så blir det ganska dåligt tempo.... :)
Angående själva vikten, så skulle jag rent siffermässigt kunna väga det jag väger idag - om kroppen var tränad och vikten var muskler. Jag eftersträvar heller inte att bli "smal" (målvikten är 5 kg över det jag borde väga enligt BMI), utan målet är att få en stark kropp som orkar bära och leka med mina barn. Att kunna gå i kjol utan att ha tights (tjocka lår skaver emot varandra och gör otroligt ont!) nu på sommaren, att inte få ont i knäna när jag går lite för långt utan träningsskor, och att kunna leka utan att flåsa som en oxe vid minsta ansträngning - det är mina kroppsliga mål. Inte omöjliga!
Jag ÄR stolt över min kropp som den ser ut nu också, bara för att verkligen poängtera det. Den här kroppen har burit och fött två barn på 3 år, vilket är helt sanslöst! :) Men, jag vill vara pigg och lätt i mina steg. Inte trött och tung som jag är nu. Så länge jag ammar så tänker jag äta som vanligt, men när jag börjar jobba så ska jag nog minska kolhydraterna som sist, för det är en metod som passar mig väldigt bra. :)
Med Harry i magen, gick jag upp ca 30 kg. Detta trots att jag var pigg i kroppen och orkade motionera (gick 5 km om dagen sista veckan innan han kom ut). Efteråt gick jag ner i princip hans födelsevikt, men inte mycket mer. Jag var stark i kroppen, men tung. Alla sa "det rinner av dig när du ammar" men det hände verkligen i n g e n t i n g. Jag kom igång och började jogga, och gick ner några kilon, men sen stannade det upp. Då började jag med LCHF och gick på ca 8-9 månader ner ca 17 kg. Jag hann uppnå min målvikt i någon vecka, sen blev jag gravid med Nils och la på mig kilon direkt! :)
Med Nils i magen gick jag upp lika mycket. På grund av foglossningen kunde jag knappt röra mig under de sista 2 månaderna, vilket gjorde mig tung och svag. Dock har jag efter 4 månader "bara" 11 kg kvar till målvikten (kanske rinner det av mig med all s*tans amning varannan timme...), men jag har inga muskler! Jag orkar inte jogga, för kroppen håller inte uppe mig. Därför har jag plockat fram min tanträser från Biltema och hojjar runt kvarteret så fort jag har tid och ork. Jag cyklar varken snabbt eller långt, och blir helt slut - men jag känner att musklerna i benen och ryggen börjar vakna. Jag tar också promenader när jag orkar, men med Ombra och barnvagn så blir det ganska dåligt tempo.... :)
Angående själva vikten, så skulle jag rent siffermässigt kunna väga det jag väger idag - om kroppen var tränad och vikten var muskler. Jag eftersträvar heller inte att bli "smal" (målvikten är 5 kg över det jag borde väga enligt BMI), utan målet är att få en stark kropp som orkar bära och leka med mina barn. Att kunna gå i kjol utan att ha tights (tjocka lår skaver emot varandra och gör otroligt ont!) nu på sommaren, att inte få ont i knäna när jag går lite för långt utan träningsskor, och att kunna leka utan att flåsa som en oxe vid minsta ansträngning - det är mina kroppsliga mål. Inte omöjliga!
Jag ÄR stolt över min kropp som den ser ut nu också, bara för att verkligen poängtera det. Den här kroppen har burit och fött två barn på 3 år, vilket är helt sanslöst! :) Men, jag vill vara pigg och lätt i mina steg. Inte trött och tung som jag är nu. Så länge jag ammar så tänker jag äta som vanligt, men när jag börjar jobba så ska jag nog minska kolhydraterna som sist, för det är en metod som passar mig väldigt bra. :)
2 fantastiska saker!
1. Jag joggade igår! Under dagen hade jag byggt upp ett springbehov när jag verkligen kände att "jag MÅSTE ut och röra på mig!", så när jag väl kom ut så gick promenaden i ett fasligt tempo! Från "ettan" och upp till det övre hörnet på den vänstra öglan är det en uppförsbacke med ordentlig lutning, så när jag kom upp på krönet rann svetten ordentligt - superskönt! När jag kom till hörnet på öglan till vänster så joggade jag ner till "ettan", vilket är ungefär 500 meter. Låren skrek "vad gör du din fetis??? Det här orkar vi inte!" men jag fortsatte ändå. :) Nu är jag på gång!
2. Harry somnade utan nappen igårkväll! Det var jag som skötte nattningen, och när vi läst och släckt lampan så insåg jag att han var utan den, men tänkte att vi provar väl hur länge det går innan han inser att den är borta. Men, han kom aldrig upp utan somnade utan den. Fantastiskt! Jag räknar inte med att det ska hända igen ikväll, men jag hoppas! Det vore ju väldigt skönt om han kunde glömma bort den på egen hand, så att vi inte behöver "tvinga" fram att han ska sluta med den. :)
2. Harry somnade utan nappen igårkväll! Det var jag som skötte nattningen, och när vi läst och släckt lampan så insåg jag att han var utan den, men tänkte att vi provar väl hur länge det går innan han inser att den är borta. Men, han kom aldrig upp utan somnade utan den. Fantastiskt! Jag räknar inte med att det ska hända igen ikväll, men jag hoppas! Det vore ju väldigt skönt om han kunde glömma bort den på egen hand, så att vi inte behöver "tvinga" fram att han ska sluta med den. :)
Wild Moms
Vilken konstig runda vi promenerade va? Jo, men det beror nämligen på att vi gick vilse... Jag och L (med Bure) skulle ta en promenad med hundarna i skogen (där vi gått några gånger förut) och på något vis så gick vi bort oss totalt! Vi rörde oss på en väldigt liten yta som ni ser, men att gå ca 4 km (fast jag tror att det är mer) tog närmare 2 timmar! Vi återkom nästan hela tiden till samma ställe, men hur vi än svängde och valde nya stigar så kom vi aldrig rätt.
Det finns ju en serie på SVT som heter Wild Kids, och jag fick snilleblixten att starta en ny serie med morsor som är ute och harvar i skogen - alltså Wild Moms. :) Lillepoo fick ett litet gråtutbrott och då hade jag kunnat satt mig där på en sten och ammat, och på så sätt vunnit någon poäng eller liten portion mat. Skitbra idé! :) Annars var båda barnen väldigt lugna, trots att vi gick backe upp och backe ner, flåsade som två halvdöda djur och ropade på hundarna som busade järnet. Tur att vi är glada och positivt inställda i grunden, annars hade vi nog kunnat bli lite sura när vi bara gick och gick och aldrig kom till den där j*vla h*lvetes elstationen som vi gick ifrån. :)
Enda gången jag var lite irriterad var när jag inte fick igång gps:en på telefonen. Visst är jag dunderläcker i min lila mössa? :)
Ska vi göra om det nästa vecka? ;P
Efter att ha varit på H&M..
...där jag provade ett par byxor i storlek "skitstor" som skulle sitta pösigt - men på mig satt tight som tights - kände jag att det får vara dags. När Nils kom så gav jag mig 8 veckor att käka godis och leva i sockerlandet, för jag mindes från första tiden med Harry att det är sockret som får en att orka med alla långa nätter. Men, jag får ge mig 3 veckor tidigare. Här ska inte bantas - för Nils behöver få normal mat han också - här ska bara ätas normalt och ordentligt. Vi ska gå över till tex fullkornspasta (till pojkarnas stora förtret), äta sallad och grönsaker till varje mål (vi slarvar med det...), motionera MYCKET (latmasken ska krypa vidare till någon annan) och INTE äta en massa snask på kvällarna.
När jag nått min smärtgräns för kroppens storlek med Harry hade jag över 20 kg kvar till målvikten. Med Nils är det högst 15 kg, och det känns bra - och möjligt!
Om du har tid över...
... från lite solande och badade i detta fina väder, så tycker jag att du ska kolla på den här dokumentären. Vet att många av mina läsare är intresserade av mat och träning, så kika in och se dokumentären "10 saker du bör veta om bantning" på SvtPlay → här!
Riktigt intressant ur en vetenskaplig synvinkel!
Riktigt intressant ur en vetenskaplig synvinkel!
Ny träning!
Det har gått så väldigt dåligt de sista gångerna jag gett mig ut för att springa. Det har slutat med att jag kortat min tur, eller bara gått - inte bra pepp! Jag måste röra på mig, annars blir jag tokig, så idag satte jag mig på:
Jag trodde att jag cyklade ca 5-6 km - men när jag mäter rundan på jogg.se så slutade det på 9,3 km! Då hade jag kunnat cykla en bit till, och dessutom är de första 4 kilometrarna 80% uppför! Yey!
Tanträsern!
Jag trodde att jag cyklade ca 5-6 km - men när jag mäter rundan på jogg.se så slutade det på 9,3 km! Då hade jag kunnat cykla en bit till, och dessutom är de första 4 kilometrarna 80% uppför! Yey!
Mellan 4 och 5 är startbanan för Karlstad Flygplats! Det kom ett litet flygplan när jag cyklade där, och det var rätt häftigt att det nästan landade på mig. :D
Nu kan jag bli tjock igen!
En god vän sa till mig att "du ser ut som du gjorde när du var 18 i kroppen!" för ett tag sedan. Smicker smicker! Det roligaste är att det delvis är sant! Titta vad jag hittade när jag städade garaget:
My work here is done! Haha! :D
Min balklänning från studenten!!!
My work here is done! Haha! :D
Jag och Krusty the Clown
Totalt peppad av det fina vädret, tog jag idag min första ordentliga powerwalken/joggturen för den här säsongen. Jag hade inte tänkt springa egentligen, men sen så var det så tråkigt att gå... :) Känner av i låren och magen redan nu att det var länge sen de fick springa!
Däremot så blåste det en del på springturen. Visserligen friska vårvindar, men bara vindar som får håret att flyga åt olika håll - även om jag hade det i tofs. Efter lite svettning och blåst bakifrån så såg jag ut som Krusty:
Däremot så blåste det en del på springturen. Visserligen friska vårvindar, men bara vindar som får håret att flyga åt olika håll - även om jag hade det i tofs. Efter lite svettning och blåst bakifrån så såg jag ut som Krusty:
Visst är jag snygg? :)
BMI, vikt och känslor
När jag bestämde mig för att "ta tag" i min vikt, hade jag 15 kg som mål att minska. Mitt BMI låg på 29.4, vilket på skalan räknas som övervikt. Gränsen för fetma går vid ett BMI på 30... Visst var det graviditetskilon, men de satt likaväl kvar på kroppen för det. Kroppen var tung, gjorde ont och var inte rolig att leva i.
Här kan du räkna ut ditt BMI.
Idag har jag 4 kg kvar till målvikten, och har alltså minskat med 11 kg. Mitt BMI ligger på 25.6, där skalan säger att 25 räknas som idealvikt och 26 som övervikt. Min målvikt kommer ge mig ett BMI på 24.2 vilket är alldeles lagom. Kroppen känns inte bara lättare nu, utan också smidigare, starkare och friskare - och det är den känslan jag värderar högst. Visst har jag ett fokus på siffrorna på vågen, BMI och målvikt - men jag går också väldigt mycket på just hur det känns att vara mig. Jag kan nöja mig med hur min kropp ser ut nu, men för huvudets skull så vill jag bli av med graviditetskilona. Däremot så kämpar jag inte särskilt hårt såhär "på slutet", utan fortsätter med LCHF så mycket det går, och tar vara på min vardagsmotion. :)
Smal utan träning!
Ja visst låter det som en utopi, men i mitt fall så stämmer det. I alla fall vägen till smal. Jag har inte joggat en endaste meter sedan Midnattsloppet för en månad sedan, eftersom jag blev förkyld direkt efter och knappt blivit frisk sedan dess. Dessutom har Ombra varit opererad och har inte fått gått varken långt eller fort. Men - sedan jag skrev detta har jag gått ner 1 kg till, så nu har jag magiska 8 kg kvar till målvikten. Jag börjar se ljuset i tunneln... :)
Mitt mål med träningen för hösten ser ut såhär:
Mitt mål med träningen för hösten ser ut såhär:
→ Stallet 2 dagar i veckan. (Ridning eller promenad med hästen för kondition, och hästpyssel som träning för armar och överkropp.)
→ Löpträning 1 dag i veckan.
Det känns som en lagom träning som jag kommer kunna hålla! Har ni några motionsplaner för hösten?
Kunde jag det där?
Träningen är en sådan där sak som verkligen kan förundra mig. Kroppen känns tung och trött, men helt plötsligt exploderar kraften och jag orkar mer än vad jag ens kunde hoppas.
Som häromdagen. Precis när vi kom igång och joggade så ringde mobiltelefonen. Jag tryckte upptaget (någon j*kla försäljare) och joggade vidare. Direkt kände jag att benen (framsidan på skenbenen som vanligt) inte var med på noterna, så jag sa åt de andra två att ta den långa rundan, så skulle jag lunka runt 5,5km och möta dem vid bilen.
Spåret börjar med 2 km uppförsbackar - och med uppförsbackar menar jag såklart väggar. Men, det verkade som att det var den urladdningen jag behövde, för efter det sprang jag en jättelång bit, och orkade sedan jogga mestadels av resten. På slutet toppade jag med tre spurter där jag verkligen sprang så fort jaga bara kunde (såg nog hyfsat kul ut). Jag hann även med att köra lite armhävningar och tricepshävningar(?) mot bänken och sen även en omgång till mot bilen när jag kom tillbaka. Det som verkade bli en seg promenad slutade som ett riktigt träningspass!
Mycket bra övning om man behöver bära runt på 14 kg bebi om dagarna. Bildkälla.
Igång igen!
Åh vilken skön "löprunda"! Vet inte om man får kalla det löprunda om man inte springer hela tiden, men idag sprang jag på bra för att ha suttit still i två veckor - om jag får säga det själv! ;) Jag har så mycket demoner och spärrar att jobba med när jag springer, och jag får hela tiden ont på nya ställen. Klaging hele tia, som vi säger här i skogen... Fia är därför bra att springa med. En toppenpeppare och positivinjektion som jag behöver! Tack kära du! På slutet fick jag till och med ett ryck och gjorde armhävningar mot både en bänk och mot bilen när vi kom tillbaka. Dags att ta tag i kroppen!
Igår fixade jag en yoga-film för nybörjare som jag tänkte köra några gånger i veckan. Jag behöver stärka mina muskler, min stabilitet och sen även forma figuren lite... :) Jag la fram mattan på golvet, och sen kom jag inte längre. Det blev lite viktiga samtal som behövde betas av, och vips var klockan 23... Men - jag fick fram mattan, var ombytt, och hade filmen på g - så jag var i alla fall halvvägs! ;P
Tummen upp för mig!
Igår fixade jag en yoga-film för nybörjare som jag tänkte köra några gånger i veckan. Jag behöver stärka mina muskler, min stabilitet och sen även forma figuren lite... :) Jag la fram mattan på golvet, och sen kom jag inte längre. Det blev lite viktiga samtal som behövde betas av, och vips var klockan 23... Men - jag fick fram mattan, var ombytt, och hade filmen på g - så jag var i alla fall halvvägs! ;P
Tummen upp för mig!
Snart Midnattsloppet...
... och jag vilar mig i form. Var ute på joggtur själv häromkvällen, eftersom hunden inte får göra något kul än på någon månad. Att jogga själv är liksom nästan lite farligt, och jag njöt inte direkt. Som tur var så fick jag jätteont i en muskel precis nedanför nyckelbenet, och inbillade mig genast att det var en propp som skulle döda mig därute ensam i skogen - så jag lunkade sakta hemåt (då hinner man också parera eventuella våldtäktsmän och bergatroll). Utan hund är det INTE kul att träna, så jag får väl ragga tag i Fia eller mamma för springturer närmsta tiden. Systerpyster reser sig i form, och åker till London nästa vecka *fnys*, så hon är inget träningssällskap att räkna med. ;P
Bild på entusiastiska joggare från Midnattsloppet i Götet förra året. Är inte flickan på första raden lite ung för att springa runt på stan så sent?? :)
Minus på vågen!
Jag blir alltid lika förvånad när jag prövar något nytt - som visar sig fungera! Jag har kapat mitt kolhydratintag med ca 80 %, och det har på ca 2 veckor resulterat i - 2 kg på vågen. Mätte magen också, och det visade - 2 cm! Yey! Jag känner mest förändring på mina kläder, där mina nyinköpta shorts helt plötsligt halkar upp i arslet vid minsta rörelse - och det har de INTE gjort tidigare! :) Nu har jag 11 kg kvar till min målvikt!
Nu är mina träningskumpaner tillbaka från Italien, så nu ska det bli mer fart! Idag åkte vi upp till F-haga och handlade hundmat. Vi passade på att gå 5 km-spåret på Sisu-gården i hettan, och det tog! Vilka uppförsbackar! I sista backen så flåsade både jag och mamma (som körde Harrys barnvagn dessutom, hehe...) som blåsbälgar och hade inte långt kvar till maxpuls. Vi kom överrens om att tajma matinköpet med promenad nu framöver, för den slingan måste vi ta igen.
Träningen...
...just nu är i någon sorts mellanläge. Inte jättebra, men heller inte dåligt. Förr-förra veckan sprang ju jag, mamma och syster nästan 7 km häromkring. Förra veckan sprang vi 7,5-kilometerslingan på S-berget. Båda gångerna gick det helt ok. Vi snittar ungefär 7 min per kilometer jag och syster, medan mamma (med Ombra) sprang på 5 minuter/km. Efter det försökte jag springa själv hos Henkis föräldrar, men då sa benen stopp. Nu har jag inhandlat Voltaren-gel, för tydligen får jag inflammation i benhinnorna så fort jag anstränger benen lite för mycket. Redan efter några smörjningar kände jag mig bättre i benen på länge - men jag tar det lugnt ändå. Idag tog jag en längre promenad i raskt tempo istället. Jag läste i iForm att sådan smärta oftast beror på att man lutar innåt eller utåt med fötterna (jag lutar åt båda i samma steg...), så ett par inlägg borde kanske hjälpa mig?
Jag har skärpt mig med LCHF-maten senaste veckan (har annars ätit bröd och pasta ibland för att utbudet av mat inte passat), och jag känner mig lättare i kroppen. Även när vi sprang sist så kände jag mig inte lika tung. Det är skönt!
Jag älskar mitt nya linne från H&M. Bara 149:-! Kameltån var gratis.
I min Mp3-spelare
När jag springer eller tokcyklar till jobbet(varför cykla långsamt??) är dessa riktigt bra:
LCHF-middag
Jag är mycket imponerad av hur enkelt LCHF-metoden(Low Carb High Fat) faktiskt är. Jag har inte skrivit att jag börjat äta efter den (följer inte slaviskt eller enligt någon metod), men jag har gjort det i ca två veckor nu - och har gått ner ca 1½ kg! Fantastiskt! Sedan jag började skriva om min träning har jag nu gått ner lite över 3 kg. Inte massor, men det händer något i kroppen!
LCHF tycker jag inte innebär tänket "ät det här", utan snarare "ät inte det här" - vilket gör det lätt att välja bort och lägga till annat till sin vanliga mat istället för att behöva göra nya recept av allt. Istället för de kolhydrater vi annars gärna lägger på talriken som tillbehör till proteinet, tex pasta, potatis eller ris, så väljer jag sallad. Det är lätt att variera med olika ingredienser, och är inget jag tröttnar på. Jag väljer också bort bröd, eftersom jag är en "mackoman" i vanliga fall.
Kvällens middag bestod av:
Örtmarinerad kyckling
Sallad (Harry åt ris med lite créme fraiche-sås till)
Paprika
Kycklingen (2 stora filéer) är marinerad i:
2 delar rapsolja
1 del balsamvinäger (totalt ca 1½ dl)
Provençalska kryddor (ur ask som säljs i frysdisken)
1 Vitlöksklyfta
Svartpeppar
Salt
Chili Explosions (kryddkvarn)
Sedan steker jag kycklingen i ugnen i 200º i ca 20 minuter, där den badar i all marinad. Balsamvinägern gör att köttet inte blir torrt, utan smälter i munnen!
Sallad:
1 kruksallad
1 burk tonfisk i vatten
1 bit mozzarella (singelförpackning)
Gröna oliver med kärnor
Soltorkade tomater
Körsbärstomater
Gurka
Rivna morötter (så fint det går)
Paprika
Till salladen (som räcker som tillbehör flera dagar) blandar jag en mycket liten mängd dressing (½ dl) gjord på 2 delar rapsolja, 1 del vitvinsvinäger, salt, peppar, salladskrydda och chili explosions(bra för ämnesomsättningen). Jag hatar "torr" sallad, så dressing är ett måste!
Läs mer här!
LCHF tycker jag inte innebär tänket "ät det här", utan snarare "ät inte det här" - vilket gör det lätt att välja bort och lägga till annat till sin vanliga mat istället för att behöva göra nya recept av allt. Istället för de kolhydrater vi annars gärna lägger på talriken som tillbehör till proteinet, tex pasta, potatis eller ris, så väljer jag sallad. Det är lätt att variera med olika ingredienser, och är inget jag tröttnar på. Jag väljer också bort bröd, eftersom jag är en "mackoman" i vanliga fall.
Kvällens middag bestod av:
Örtmarinerad kyckling
Sallad (Harry åt ris med lite créme fraiche-sås till)
Paprika
Kycklingen (2 stora filéer) är marinerad i:
2 delar rapsolja
1 del balsamvinäger (totalt ca 1½ dl)
Provençalska kryddor (ur ask som säljs i frysdisken)
1 Vitlöksklyfta
Svartpeppar
Salt
Chili Explosions (kryddkvarn)
Sedan steker jag kycklingen i ugnen i 200º i ca 20 minuter, där den badar i all marinad. Balsamvinägern gör att köttet inte blir torrt, utan smälter i munnen!
Sallad:
1 kruksallad
1 burk tonfisk i vatten
1 bit mozzarella (singelförpackning)
Gröna oliver med kärnor
Soltorkade tomater
Körsbärstomater
Gurka
Rivna morötter (så fint det går)
Paprika
Till salladen (som räcker som tillbehör flera dagar) blandar jag en mycket liten mängd dressing (½ dl) gjord på 2 delar rapsolja, 1 del vitvinsvinäger, salt, peppar, salladskrydda och chili explosions(bra för ämnesomsättningen). Jag hatar "torr" sallad, så dressing är ett måste!
Läs mer här!
