Johanna & Harry

Idag fyller Ombra 6 år, och har därmed varit hos mig i 4,5 år! Hon blev firad med paket på eftermiddagen, och hon älskar verkligen att öppna dem själv! :) I dem fanns några extra goda ben, och det var inte bara hon som blev sugen på dem:

Igår följde jag med syster till hennes häst (samma som jag red förra året), för hon skulle ta en lektion i westernridning. De har ridit honom så ett tag nu och den sortens "lösare" ridning passar honom perfekt! Det var väldigt skönt att se de två fungera så bra tillsammans - han är verkligen hennes häst nu. :) Även om jag rider "engelskt" på Leija, så kommer jag kunna använda mig av många av de övningarna jag såg Lisa & Sassa göra igår, så nu är jag helpeppad inför min stalldag på onsdag! :)

Lyckades fånga en nöjd häst med tungan ute:

Eftersom jag hade migrän förra veckan så red jag aldrig när det var min stalldag, så idag kände jag verkligen att jag behövde röra på mig ordentligt! Det roliga var att det gick riktigt bra, och jag börjar få ett litet hum om hur Leija (ja hästen alltså :)) fungerar. Vi passar bra ihop, för hon är ingen turbohäst som "springer iväg" utan jag får jobba lite för att få upp takten, och hellre det! Vi var ensamma i det stora ridhuset och det underlättar ju också, så att jag slipper lägga en massa uppmärksamhet på att inte rida in i andra... :)

Här är vackra och snälla pållen:

Ombra är verkligen perfekt i kroppen nu. Lagom mycket motion, bra mat och en massa kärlek är receptet! :) Underbara hund ♥

...domderar Harry och pekar ut i hallen. Stackars Ombra vill ju bara stå inne i Harrys lekrum för att kunna titta ut genom fönstret mot gatan, men när han vill leka själv så är det leka själv som gäller! Han är ju väldigt bestämd den här treåringen vi har... :)

I lördags var vi hundvakt åt Ombras pojkvän Bure (jo men visst älskar de varandra...) och det var skönt att det gick så bra att ha en till hund här hemma. Efter Ombras jag-ska-minsann-döda-dig-utfall mot grannhunden (bara honom hon gör så mot, fattar inte varför) så är Henki lite lätt stressad över hundmöten - och då var det ju perfekt att få hit Bure och visa honom hur bra det faktiskt kan vara! Harry kände sig direkt som en i flocken och välkomnade Bure genom att slicka på honom(!), och fortsatte sedan kvällen med att gosa och pussa på honom hela tiden.

Ja, de gillar verkligen varandra de här två! Så otroligt skönt att inte behöva vara orolig över att någon ska bli biten eller skadad när de leker - de leker schysst och lagom!

Medan jag vaknade med en underligt påträngande yrsel och ett illamående som vägrade släppa imorse (klart man ska vara sjuk första veckan på nya jobbet!), så har Ombra varit på mini-spa! Det är ju en underdrift att säga att hon hamnar i skymundan här hemma, även om det blivit bättre nu när jag slutat med hästen, men hon får ändå inte riktigt den uppmärksamheten som hon behöver. Därför är det skönt att jag har underbara släkt och vänner som tar sig an henne! I tisdags hade vi middag här, och då lekte D med henne på ett sätt som verkligen bara hon och han gör tillsammans. Det räcker med att han tittar på henne så blir hon alldeles vild och lycklig, och de busar sådär som hon inte vill göra med mig ("mamma" är ju lite skör just nu tycker hon, och vaktar lite extra runt mig). Det är jätteskönt att hon får busa av sig så hårt med någon! Det är dessutom inte en enda leksugen vovve i närheten här ute, vilket är jättetrist. Bara små "bjäbbhundar" och jakthundar i hundgård...

Minns ni det gamla skämtet "Killar behöver både värme och ömhet. Däng dem i ett element så blir de både varma och ömma." Hur kul som helst! :) Samma tanke kanske kan överföras på den här knasbollen, fast utan våldet då... :)

Förra sommaren hittade jag lösningen på alla Ombras viktproblem. Hon var ju konstant smal, känslig i magen, kräsen som få och pälsen var torr och ful.

... ur den tråkiga vattenskålen, när man har en helt "egen" alldeles-färskt-vatten-utan-Harrys-leksaker-i-eller-gamla-matrester-vattenkran i källaren:

1. Vispa grädde i en hög och smal bunke.
2. Ge resterna av grädden till hunden.
3. Se hunden lösa problemet!

Att Tuss var en expert på att ligga underligt när hon sov, det var ju tydligt - och inte helt otroligt med tanke på hur smidiga katter är. Att Ombra lyckas med samma stycke, känns inte fullt lika tippat. Skönt tyckte hon att det var i alla fall!