Hundens favoritställe är att stå med huvudet lutat mot fönsterbrädan i Harrys lekrum. Under fönstret står keyboarden Harry fick i present förra året. Ständigt på "on", för vem vet när spellusten faller på? :) När hon står där och tittar ut i alla fall, så kommer hon åt tangenterna med bröstkorgen. Därav de sporadiska plinken, som av någon anledning driver mig till vansinne. :) En mening jag aldrig trott att jag skulle säga!