...är över. Nu är det JAG som äger Ombra, och ingen annan. För 2 år sedan vandrade jag på en tunn spindeltråd i frågan om att det skulle tas valpar på Ombra - mot min vilja - och ifall hon då skulle flytta till Norge i flera månader. Jag skulle inte veta hur hon mådde eller hur det gick. Risken fanns även att hon inte ens skulle komma tillbaka. Men, det var inte mitt val för hon vad min foderhund, och då hade jag gett upp rätten på avel. Tur att det avtalet var skitsnack och ogiltigt, och att resten av historien gick som den gick. Det senaste året har vi krånglat med förlorad stamtavla, ägarbyte och betalningar. Byråkratin har visat sin rätta sida. Nu är det i alla fall ingen annan som kan säga något. Äntligen!