Harry är inne i en utvecklingsfas som heter duga. Det som fungerar ena dagen, ratas med våldsamma skrik dagen efter. Det ska ätas själv, matas, drickas själv, matas, lekas med, vara ifred, vara glad, vara hysteriskt arg... Detta i samband med att jag har en lätt känning av anstormande PMS blir en alldeles underbar mix av känslor och utryck. Harry vrålar, och jag spänner ihop käkarna för att hålla mig för att göra likadant. Det som är mest spännande är att humöret är totalvidrigt efter att han sovit en hel natt. Är inte det jättekonstigt? Med en hel natts sömn i bagaget så smågråter han för allt, har inget tålamod, och äter jättedåligt. När han vaknar ca 2-3 gånger är han en liten solstråle som är lugnet själv. Funderar "allvarligt" på att ställa något sorts alarm i hans rum som ringer med 3 timmars mellanrum. Mer glad bebis åt mamma! ;)

Igår hade vi turen att U & T kunde komma hit och leka. Det skiljer ca en månad mellan killarna, och det är mysigt att se dem leka tillsammans. Idag gick vi hem till I & T för mammalunch med T & W och K & A. Där är bebisarna allt från snart ett till Harrys 9 månader (nästa vecka herregud....). Innan jag fick barn så trodde jag att jag skulle ringa BVC och prata med dem om det var något jag undrade/kände/inte förstod. Nu vet jag bättre. Fråga mammorna! Vad skulle jag göra utan alla samtal om våra barn? :) Vi diskuterade förut att det faktiskt finns en skillnad i att jämföra barn - och att jämföra barn. Det är skönt att kunna kolla av hur någon annan gör, och kunna blanda allas idéer till något som passar oss. Ni är guld, mina mammor! ♥

Ikväll ska jag lägga in bilder från kameran, för det var länge sen nu. Jag hatar själv att läsa bloggar utan bilder, så jag ska anstränga mig mer för er skull, jag lovar!