Jag hade INTE tänkt springa idag, men efter att mor och syster sagt att de kunde komma och springa med mig, så hade jag inte så mycket val. Vi tre är i helt olika faser av löpträningen, totalt! Mamma springer obehindrat en mycket lång sträcka, syster är duktig och orkar på i bra tempo, och jag är en degklump utan schvung i stegen. Nej nu ska jag inte undervärdera mig som vanligt... Jag orkar jag med, men mina problem med smalbenen gör att jag inte kan springa lika långa sträckor som jag egentligen orkar. 

Att springa tillsammans var en mycket bra ide, och vi tog världens mastodontrunda! Det är en sak att springa nästan 7 km på platt mark, men spåret vi följde är minst sagt kuperat, så visst gick vi mycket mellanåt. Däremot ansträngde vi oss och sprang i alla uppförbackar och längre platta delar. Den sista delen (översta på öglan till höger) är ridspåret som ligger uppe i skogen, och det börjar med en backe som har minst 70° lutning. Det sög skönt i låren och rumpan efter den!

Här är rundan:


Det tog oss drygt en timme att ta oss runt, vilket känns mycket bra tidsmässigt inför Midnattsloppet. Får bara hoppas att det är lite lugnare med backar och gropig mark där!