Idag är jag trött. Sömnen har undvikit mig hela veckan, och det gör mig grinig. Samtidigt är det PMS intågande. Jag är bitsk.

Lagom till detta har barnet sovit middag i 15 minuter på dagis. Jag slutar kl 13 på fredagar (yey!) och kom alldeles för tidigt. My bad! När jag berättade att han just nu är helt omöjlig med sovningen på kvällarna, och att vi funderar på att det kanske är dags att sluta sova middag - så fick jag till svar att det enda de kunde göra var att låta honom sova en halvtimme. Att inte sova alls var tydligen ingen möjlighet. Jag känner "allt eller inget", så vi får väl se hur det löser sig...

Dagis ligger inte på plus i min bok just nu, eftersom de dessutom är väldigt slarviga med Harrys "toabestyr". Jag ber dem att sätta honom på toaletten eftersom han själv tar initiativet till det hemma - och det fungerar jättebra. Konstant så får jag dock antingen "jag vet inte om han kissat på toa idag, det var inte jag som hade hand om toan då", eller "det var kiss i blöjan så jag bara bytte för då hade han nog nyss kissat." Vänligt men bestämt säger jag då att han kissar ändå - men det verkar inte gå in. De envisas med att sätta honom på pottan, eller att bara byta blöjan. Det stör mig. Enormt. Här har vi en unge som utvecklas! Det måste vi genast sätta stopp för! :)

Det är ju inte så att jag ber om konstiga saker. Sådant som ligger utanför deras arbetsuppgifter. Hade det inte varit så att han slutar om 6 veckor så hade jag blivit "den jobbiga mamman", men nu orkar jag inte.