Något av det viktigaste inom genus för mig är nog ändå hur vi som föräldrar är som förebilder. Henrik är ju faktiskt Harrys och Nils förebild i hur en man är, och jag hur en kvinna är - och för mig är det jätteviktigt att vi inte lever i stereotypa mönster.Jag vill att de ska lära sig att hur jag och Henki hjälper varandra med sysslorna är sättet som vuxna lever ihop. Att föräldrarna hjälper till lika mycket, istället för det stereotypa (och väldigt vanliga) att kvinnan sköter hemmet medan mannen kommer hem och sätter sig i soffan efter jobbet! :/

Det vi gör bra här hemma är att vi tar hand om barnen lika mycket. Det är inte mammas jobb att sköta barnen, utan det gör vi lika mycket båda två. Särskilt nu när Henki är hemma med Nils! :) Det är ingen pappa som "passar" sina egna barn här. Vi är också bra på att renovera och sköta om huset båda två. Jag snickrar lika mycket som Henrik, och han städar (nästan) lika mycket som jag gör. Jag kör åkgräsklipparen tillsammans med Harry, skottar snö på vintern och lagar trasiga leksaker. Henki leker i lekrummet, sköter disken och lagar mat. Det viktigaste är ju också att detta blir tydligt för barnen, så att de tar med sig bilden av pappa och mamma som jämställda.

Här handlar det ju heller inte om att utplåna könen för oss. Jag älskar ju att hålla på med hästar och pyssla, vilket är typiskt tjejigt, samtidigt som Henki meckar med bilar som är ytterst manligt. Vi behöver ju inte gå ifrån våra egna personer bara för att bli jämställda, utan det handlar om de små sakerna som gör det tydligt.

 

Snickarmorsan är igång igen!