Johanna & Harry

Jag kunde inte hålla mig till 4 månader med Harry, så Nils fick självklart också smaka lite gröt 2 veckor "för tidigt". Det bästa med gröten är att den fastare formen minskar kräkningarna - och det är ett stort plus! Jag byter kläder 2 gånger om dagen eftersom han efter amningen spyr upp allt (självklart inte allt, men det känns ju så...) och ibland lyckas jag inte hålla bort honom. Nils byter kläder minst 3 gånger, och att han inte har fukteksem på hela bröstkorgen är underligt!

När både Internet, tv och hemtelefon är ur funktion får vi gå tillbaka till att umgås "the Old School Way". :) Att pussla och småprata under tiden var mysigt, och det var kanske tur i oturen att det där kretskortet brann upp (i en av Telias stationer) så att vi maxar umgänget nu när vi behöver det som mest! Ikväll firar vi Valborgsmässoafton hos min kära vän C med lite grillning och brasa. Jag ska snart gå och göra i ordning köttet vi ska ha till grillspetten! Det blir marinerade champinjoner och paprika till, och hemmagjord potatissallad. Smaskens! :) Hoppas ni också får en trevlig kväll!

I pausen mellan den alldeles för goda smörgåstårtan och den snart stundande chokladtårtan passar vi på att lapa sol på mina föräldrars balkong. En skön och lugn söndag helt enkelt! :)

Vinglaset satt som ett smäck igår efter en rätt förjävlig dag. Den började som vanligt med att Harry tvärvägrar att gå ur bilen vid förskolan ("sitta mammas biiiiil!"). Sen åkte vi till mitt gamla jobb och hälsade på - och det var bra - men jag var inte riktigt på topp och sa nog att jag inte gillar att vara mammaledig vilket nog lät lite konstigt.. Det gör jag ju visst, men som sagt så var jag inte riktigt som vanligt... Efteråt stressade jag runt lite på stan innan jag fick övertala Harry att åka hem från förskolan. Underbara 3-åringars känsla för vad de vill! :) Det var efter det som det liksom bara ballade ur totalt, och Harry förvandlades till en liten elak bortbyting som kastade saker på sin lillebror, medan lillebror bara grät och vägrade amma ordentligt. När Henki kom hem var jag gråtfärdig, och jag förklarade att om han ens tänkte tanken att lämna mig ensam med barnen nästa dag så kunde han skriva in mig på psyket direkt. (Mycket övertid på jobbet och en massa annat som behövs fixas) Dramaqueen? Lite kanske, men jag var helt slut. Lägligt nog slutade både Internet, tv och telefon att fungera igår så vi blev sittandes med varsitt vinglas och bara pratade på kvällen och det var precis det jag behövde. Idag har familjen umgåtts hela dagen och laddat våra batterier. Otroligt skönt! Som sagt; när det är bra är det jättebra - och när det är dåligt så är det ordentligt dåligt... :)

...som jag inte gjort på över ett år - ta ett glas vin. Förra gången var i februari 2011 och anledningen till att jag minns det så väl är för att jag aldrig hann mer än att fylla glaset. När jag ställde tillbaka boxen i kylskåpet ringde telefonen och hästen hade fått kolik - sen spenderade jag 3 hela dagar och nätter i stallet innan han var utom fara igen. Vi får hålla tummarna för att det här glaset slinker ner med mindre dramatik! Gott ska det bli.... :)

Tydligen är det jättejobbigt att vakna kl 05 (Harry) och att bli vaccinerad (Nils), för när jag plockat färdigt disken så såg det ut såhär i vardagsrummet. Tröttisar! Själv tog jag precis en kopp kaffe vid köksbänken för att inte göra likadant, men det skulle vara skönt!

Kvällens bad resulterade i ett väldigt blött badrum - och mamma - men kul hade de, och jag tror Lillepoo var värst på att skvätta! Harry har haft sin första blöjfria dag på förskolan, och klarade sig utan olyckor. Personalen var imponerade av att han hade blöja när han var där i fredags, men helt plötsligt kom utan idag! Det är lite så jag känner också, men det är ju bara kul! Han fick ju också bjuda sina kompisar på fruktsallad, och fick ett litet paket så det har varit en bra dag för honom. :)

Att fylla 3 år är stort på något vis. En går från att vara liten tvååring som inte kan så mycket, till att vara "stor" och kapabel till det mesta. Harry har verkligen visat det den senaste tiden, och kan göra och ta ansvar för mycket mer än vad jag tror. Över en natt blev han nu plötsligt blöjfri på dagen (har inte åkt bil utan blöja än, men det provar vi imorn) och klarar det galant. Det kommer att komma olyckor, men för varje dag han klarar sig så stärks ju självförtroendet. Nappen har han bara på natten, men några kvällar nu så har han glömt kvar den där på hyllan och sovit utan. Det känns verkligen som att den här utvecklingsfaskurvan vi gått igenom nu är nere på "strecket" igen. Det var det här mognadssteget som skulle värka fram ur all trots, gråt, mardrömmar och sura miner. Nu har jag en glad och nöjd unge som är alldeles fantastiskt rolig, med en humor som klår de flesta och som gör mig alldes lycklig! :)

... och Harry är väldigt glad för sina fina presenter! Tack allihop! :) Imorgon stundar kalas med släkten - och ännu mer fika.

Snygg stil va? :)

Livet är så knasigt funtat tycker jag. Precis som jag skrev tidigare om barnen, så känns livet som att det antingen är jättebra eller jättedåligt. Inga gråzoner av att vi bara flyter på, utan det är "precis ovanför vattenytan" eller "högt upp i himlen" som gäller. Förra månaden var jättebra. Just nu är vi tyvärr inne i en period av den förstnämnda sorten; ingen ekonomi, ständigt någon i familjen som är sjuk, och för många projekt som behöver göras samtidigt. Henki är den som är förkyld just nu, samtidigt som han skulle behöva jobba över, laga vänner och familjs bilar, gipsa färdigt badrummet, hjälpa sin bror renovera huset, städa ut sina bilgrejer ur sina föräldrars garage, flytta hit en av sina bilar från föräldrarnas tomt, rensa ur vårat garage, köra de nedsågade träden till tippen - och vila så att han blir frisk. Jag kan såklart hjälpa till med några av ovanstående punkter, men så länge Nils tvärvägrar att ta flaskan så kan jag varken åka till tippen eller hjälpa till med den andra renoveringen för de tar för lång tid. Nu när Harry har varit hemma från förskolan hela veckan har jag knappt fått något gjort över huvud taget eftersom vi hittat på saker på dagarna då jag annars fixar och donar. Nu fortsätter jag guppa vid ytan tills på fredag då barnbidraget kommer och räddar helgens födelsedagskalas för Harry. Sen får vi bara beta av en sak i taget på den långa listan. Någon gång borde vi kanske bli färdiga...

Jag får ofta frågan om det är som jag trodde att ha två barn istället för ett. Jag kunde inte på något sätt föreställa mig vare sig hur påfrestande eller underbart det är! Med Harry fanns en gråzon mellan de bra och de dåliga dagarna, men den gråzonen tycker jag har försvunnit nu. När det är bra är det jättebra; Harry busar med sin lillebror, Harry leker i sitt rum när lillebror ligger i babygymet (jag får en paus), vi promenerar med lillebror i bärsjalen och alla är nöjda. När det är "dåligt" är det dåligt med råge; båda barnen gråter samtidigt, Harry sparkar/slår/biter/kastar saker för att trigga mig när jag ammar lillebror, eller när lillebror är övertrött och måste bäras när Harry vill sitta nära och gosa. Som tur är så har vi 95% bra dagar! Lillebror är 3 månader gammal, och jag minns inte längre hur livet var med bara ett barn. Vad gjorde vi med all tid vi hade då? :P