... går verkligen hur enkelt som helst. Igå var vi med båda två och lämnade på morgonen, och då vinkade han, gjorde slängkyssar - och sen började han leka med en av fröknarna. Lätt som en plätt. Idag när vi kom så låg han fortfarande och sov. När han hade sovit 1½ timme hade de öppnat dörren ut till avdelningen och släppt in allt barnljud - men han sov vidare. När vi kom, stod vi en stund inne i rummet och pratade - men han sov vidare. När jag smekte honom över kinden och viskade "Harry... Dags att vakna, älskling..." - så sov han vidare. Efter lite kill på magen och pussar på pannan öppnade han ögonen, såg att det var mamma, gnällde, satte sig upp och gick till pappa. Det är verkligen bara jag som får ut för allt vad dagis heter. Han sover bra på nätterna, och verkar hantera det hela bra annars på dagarna - men mamma är värd noll. Det är väl en period...?