... i rätt riktning tror jag att vi tar nu. Han är hungrig, ordentligt hungrig. Krävde 2 omgångar välling (à 50 ml) innan han somnade, och magen verkar ha stannat upp om man säger så. Han vaknade dessutom med kissblöja imorse, till min stora lycka.

Ja... Ni kära läsare som inte har barn - man blir faktiskt lite knäpp som förälder. Man blir överlycklig för så konstiga saker, och även för så otroligt små saker. En kissblöja, en bajskorv i pottan, en klapp på armen, en blick, en puss, ett ord. Det är det som är så underbart med att få vara förälder också. Så otroligt lite krävs för att man ska gråta av lycka. Är inte det väldigt underbart egentligen?  


Kan dricka välling själv ur nappflaskan ♥