Idag övervägde jag seriöst att sluta blogga. Jag sprutar ur mig roliga inlägg om allt som händer- men eftersom jag inte bor i datorn blir de aldrig publicerade. Min läsarkrets skulle jag kunna räkna upp vid namn tror jag, och efter att ha sett Bambis läsarantal, så är mitt eget en fis i rymden(inte för att jag på något sätt jämställer mig med henne och hennes überblogg). Eller en liten fis bredvid en fis i rymden till och med. Ni vet själva hur aktiva/oaktiva ni är med kommentarer, och det kanske är just så att det jag pubilcerar inte direkt inbjuder till att skriva något om - typ en bild på att vi fikar. "Åh vad gott! vad åt du???" Skulle inte tro det. :) Däremot skulle ni inte dö av att svara på de frågor jag ställer er ibland. Det är faktiskt intressant att veta vad ni tycker!

Som ni ser blev jag lite lack, ja jag skrev just lack, på hela grejen och kände att det kanske är dags att lägga ner innan jag kan räkna läsarantalet på händerna. Fast samtidigt är det ju faktiskt inte för er jag bloggar. Jag bloggar för att tömma mitt huvud på alla knasiga idéer, samtidigt som det liksom blir en dagboksskildring av vårt liv just nu. Därför är det värt för mig att fortsätta, även om inte en endaste själ läser skräpet. 

Nästa vecka börjar min distanskurs, samtidigt som jag går sista veckan på min lärarutbildning. Det ska opponeras och examineras. Samtidigt ska jag hänga på Umeå Universitets distansprogram Moodle (Coolt namn, låter lite emo!) och producera massor av text ihop med en biljard andra studenter som också vill ha pengar under sommaren. Can't wait...


Såhär ser tydligen universitetet ut IRL. Trevligt att veta.