Jag är väldigt sugen på att berätta hela historien, men att berätta vidare en historia om hur odiplomatisk och aggressiv en vuxen människa blir vid minsta konfrontation känns också som ett lågvattenmärke. Det rörde sig i alla fall till en början om ett trasigt hästtäcke, och nu är till och med stallägaren indragen. Märk väl att detta inte är på vår begäran. Vi anser nämligen inte att detta är ett problem, eller dispyt som man även kan kalla det när man försöker använda finare ord.

Min irritation igår var märkbar, och därför struntade jag i bloggen. Så är det när livet tränger sig före. :)