Gå i barndom
Hur hanterar Harry att bli storebror? Ja... Frågar vi var bebisen är så pekar han på magen. Frågar vi vad mamma har i magen så svarar han "bebi". Frågar vi om han vill ha en lillebror så svarar han "nej!". Det är ju så abstrakt att förstå att det ligger en person i mammas mage (knappt jag fattar ibland...) som ska komma ut och bli en "lillebror" - vad nu det innebär. Vi håller inte på och tjatar och pratar så mycket om det, utan tar det som det kommer. Vi har en bok som heter "Busiga bebben":
Boken har flikar där man kan se in i mammas mage och se vad bebben hittar på under dagen, och Harry gillar den jättemycket. Sista fliken är ett stort hjärta där hela familjen är samlad under i en stor kram. När jag pekar vilka som är där (mamma, pappa, Jakob och bebben) och sedan byter ut till våra namn så brukar han stänga boken... :) Vi får väl se hur det går! ♥
Å..vad det är spännande att vänta! Men kan inte låta bli att skriva lite... (ja, jag vet, jag är en gammal tant med gamla åsikter...) nog bra och inte tjata för mycket om lillebror förstås, men få storebror att förstå att det är hans bebis också är nog inte fel. Få hjälpa till att bädda sängen, lägga ner kläder i lådorna (skit i att det blir lite oordning), plocka blöjorna på sin plats osv. Så han förstår att han faktiskt är jätteviktig i "familjeklubben" för att detta med en bebis ska funka. Du skulle ju inte klara det utan honom!! Så han är VIKTIG!! Då kan man ju alltid hoppas att han slipper bli avundsjuk på en ny person som alla ska krama och gosa med...
Tantiga tankar mottages gärna ;) Det är så sant det du skriver, och jag har nog glömt att han kan så mycket. Har försökt tänka att "inte göra honom stor för fort" men det betyder ju inte att han inte kan vara delaktig :)
