* Nej tyvärr. Ingen tand på utsidan av tandköttet idag heller. Detta trots avgrundsvrål och nästan ingen sömn alls vare sig på natten eller dagen...! * Har shoppat nya ridskor tillsammans med skrikande bebis. Bra för de med beslutsångest! * Planerar doptårta, och lutar åt ljusgrön!

Jag håller på att skriva ett långt och väldigt intressant inlägg om barns uppmärksamhetsbehov - men eftersom jag gav Nils en väldig massa uppmärksamhet mellan 23-04 i natt (sen tog Henki över tills Nils somnade 05.30...) så orkar jag inte skriva färdigt det ikväll. Jag kan dock hälsa att träningsvärken efter ridpasset igår inte är ljuv, men jag kunde ta en långpromenad med Ombra i skogen förut! Det finns hopp för tanten! :)

När det händer mycket i livet så kunde en ju tro att det skulle avspegla sig på bloggen, men icke. :) De senaste dagarna har bestått av att städa, baka, handla och att städa lite till. Igår hade vi nämligen möhippa här för min fina vän A, och vi var totalt 16 tjejer som åt och pratade och hade väldigt trevligt. A var dessutom väldigt nöjd med hela dagen, och då har vi ju gjort jobbet bra. Vi var klädda i "den lilla svarta" medan A hade en rosa klänning, tiara och svarta spetshandskar! Idag mötte jag henne i stallet, för jag ska börja rida hennes häst - och ridningen gick över förväntan! Jag hade inga förhoppningar om att orka hålla ihop hästen med min trötta mammakropp, men jag orkade till och med galoppera lite. Det har jag inte gjort på flera år! Skitkul! Jag kommer troligtvis inte att kunna gå imorgon, men det är det ju värt. :) Tanken är att jag ska rida en gång i veckan från och med nu, så på onsdag är det dags igen. Nils levde loppan på möhippan och trivdes jättebra i famnen hos alla olika tjejer (Harry sov hos farmor och farfar). Det var precis den överstimuleringen han behövde för att glömma bort tanden i underkäken! Idag har dock humöret varit tillbaka på botten, och han har väldigt ont när han äter. Att det ska ta sådan tid för den att spricka upp...

...sovpausen Nils bjöd på igår (plus en kvart på eftermiddagen, så totalt 45 min på hela dagen- inte konstigt att han var purken!) så skyndade jag mig att plantera blommorna jag inhandlat på morgonen. 20 liter lecakulor och drygt 75 liter jord rymmer den stora krukan jag fyndade på Ikea för bara 279:-, och det blev ganska bra. Tujan (visst heter "granen" så?) kommer växa till sig på bredden så att jag kan formklippa den, och till hösten/vintern får det nog bli ljung istället för blommor! Skönt med lite blommor på verandan!

Henki och Harry åkte iväg på studentfirande, men eftersom lillebror långsamt håller på att kläcka fram en tand så stannade vi hemma. Skrikutbrotten kommer lite då och då, och det är mycket snuttande (eftersom han fortfarande inte tar nappen). Han var i alla fall nöjd en stund i gåstolen, och tar sig runt bra för att vara en liten plutt! Magen är som den brukar vid tandsprickning, så stackaren är alldeles prickig och skinnflådd i rumpan - och det hjälper ju inte humöret heller... :'( Själv har jag ont i halsen och det känns som att febern är på gång - men det har jag INTE tid med, så försvinn! :)

..låg och väntade på mig hos posten idag. Det ena innehöll en ny kampanjvara från Buzzador (mer om det kommer såklart) och i det andra var min nya telefon! Henki suckade och sa "ses imorgon då..." och sen dess har jag pillat in varenda möjlig inställning som kan tänka behövas! :) Jag är verkligen supernöjd, och kameran håller vad den lovar(enligt mina förväntningar). Bilden är från min nyplanterade rabatt, och även i kvällsljus så blev färgerna så klara och tydliga. Känner mig som en unge på julafton, men jag gillar ju nya prylar!

Mina föräldrar är utan tvekan mina största förebilder för föräldraskapet. De ställer alltid upp för oss utan att tveka, älskar sina barnbarn så otroligt mycket, och är verkligen den klippan jag lutar mig mot. Att säga tack är ju aldrig nog, men en liten bit på väg! När jag vaknade imorse hade jag lyckats sova konstigt med huvudet, och fått riktig nackspärr. Jag fick lite lätt panik när jag insåg att Henki har konferenskryssning i två dagar, och jag skulle vara ensam med barnen... Men, efter ett tidigt samtal till mamma så löste pappa dagishämtningen, och tog med sig Harry ner till stan en sväng. Sen hämtar de mamma på jobbet och kommer hit så vi äter ihop, och jag får hjälp med läggningen. :) Jag hoppas och gör mitt allra bästa för att bli en lika trygg och älskande förälder till mina barn - vilken tur vi har som har er!

...omkring mig om dagarna, så är det kort på mina favoriter. Jag har satt upp nya kort på "familjeväggen", och det blev väldigt mysigt. Varje gång vi ska byta en blöja eller hämta något i sovrummen går vi förbi de korten - och jag blir lika glad varje gång. :) Det behövs inte mycket nuförtiden!

Jag börjar redan känna mig lite ensam mot den här kill-trion, och värre blir det väl. Om 15 år sitter de där alla 3; skitiga upp till armbågarna, totalt onåbara förrän de gått på toa (direkt efter frukost!) och diskuterandes motordelar och skruvprojekt. Hjälp mig... :)

Av de serier jag har på kylskåpet, är denna bäst - och nödvändig att tänka på ibland! :)