...på en dag var ett mycket smart val. Det hade varit lite mycket slötid om vi stannat kvar på campingen bara för att sova över. Resan ner tog 4½ timme - i totalt ösregn hela vägen. Även om det ibland drog till och regnade ordentligt, så småstrilade det ändå hela resan, och det var riktigt mycket vatten på vägen. Vi åkte strax innan kl 06 på morgonen, och kom hem 20.30. Det tycker jag är helt ok för en dagstur!
Såhär såg det ut både dit och hem...
Jag tog bara en bild nere i Ullared, och den ser ut såhär:
Det blågula är en reklamskylt för Gekås på parkeringen utanför.
Kort efter detta satte vi på oss jackorna och sprang ner till butiken. Inne i butiken var vi inte ensamma - så himla underligt! Både jag och mamma hade varit riktigt ordentliga och skrivit varsin lista på vad vi skulle ha, och vi höll oss faktiskt till dem. De avdelningar där vi inte skulle ha något, gick vi helt enkelt inte in på. Tokigt nog hade jag också hundra kronor kvar i plånboken när vi gick därifrån. Jag är alldeles matt av beundran för min egen självdisciplin! ;P
För er som inte varit där, så kan jag säga att priserna är bra! Vissa saker kostar ungefär som hemma, till exempel köpte vi en overall till Harry för 299:- och det kostar de ju annars också. Vi tänkte mer att just den modellen med det mönstret inte finns här hemma, så då behöver han inte se ut som alla andra småknattar ute på gården. Annars så köpte vi t-shirtar för 19.95:-/st och byxor för 39.95:-/st vilket är riktigt bra! Skorna jag la upp bild på igår kostade 129:-, och vi köpte också ett par Adidas för 139:-, så nu har han att springa i! Eftersom vi INTE skulle ha smink, tvål, tvättmedel eller heminredning så var vi inte inne och tittade på de avdelningarna, men mamma köpte hårspray till min syster för halva vanliga priset - så jag tycker nog att man kan göra ett klipp genom att handla där!
Nu har Harry höstgarderoben färdig, vilket känns riktigt skönt inför dagisstarten. I lådorna ligger mysbyxor, strumpor, tröjor och vantar - och han har fått en egen Nalle Puh-ryggsäck! Det får nog antagligen bli en resa till nästa vår, så att vi kan köpa sommarkläder och börja ladda lite inför hösten...
Inte varje dag man kryper ur sängen 04:45 som tur är.
Fejset är fixat, håret är fixat och nu ska hunden luftas lite - sen lämnar jag hemmet för dagen. Kanske var det på tiden? Henki konstaterade att "du har ju aldrig varit borta innan Harry vaknar och kommit hem efter han har somnat". Nej. Time to break free! ;p
Är man insektsfobiker, och en mycket hysterisk sådan, är det INTE en sån här man vill hitta i fönstret hemma. Hu! Det är nästan så att jag måste kräkas...
...inte ett begrepp som är taget ur luften. Hunden ser normal ut igen! :) Jag har legat hela natten och funderat ut hur jag skulle finansiera ytterligare ett veterinärbesök, eller att jag skulle behöva ställa in Ullared-resan... *hujedamig*
Friscus Vovvus
Nu är mamma här och leker med Harry så att jag kan städa lite. Sen ska jag skriva en lista att hålla mig kring någorlunda imorgon. Jo tjena. Tur att pengarna är väldigt begränsade, annars hade det nog blivit spännande...
Lagom tills plånboken ska vidöppnas för kastrering på måndag, så lyckas hundskrället få någon vajsing på blinkhinnan! What the hell Ombra! Ser jag ut som att jag är gjord av pengar?? Snålmamma säger att hon får sova på saken, och är det inte bättre till morgonen så är det något vi får ta ställning till då. *suck*
Ögonlocket ska ju vara stängt när hon sover, och inte hängigt och rött...
Med vi menar jag mig och mamma. Det kändes som dagens projekt att dra med sig Harry* på dagsturen på över 70 mil, och dessutom i en egen vagn där inne bland alla ullaredare. Njae. Ett annat år kanske. Med stundande dagisstart så ska vi inhandla extrakläder, gummistövlar, regnkläder och annat som en liten parvel kan tänkas behöva på dagarna utan sin mamma.Avresa blir runt 06-snåret... Happy shopping!
*Ni trodde väl inte att Henki ens var intresserad/påtänkt att följa med?? :)
Jag vet inte riktigt vad han gör med armarna efter att han vinkat. Det kanske är nya dansmoves, eller så kanske han torrsimmar lite i brist på pool? :)
Innan jag fick Harry reflekterade jag väldigt lite kring genus i barnkläder och leksaker. Leksaker innebar något som inte var av plast, utan gärna trä - och absolut inget som låter av sig själv! Jag tänkte att leksaker skulle vara sådana som inte tänker åt barnet, utan som inspirerar till lek och stimulerar fantasin. Tänk Brio, inte Fischer Price. Så tänker jag fortfarande, och har inte köpt något sådant för egna pengar. Däremot älskar Harry sina låtande, plastiga leksaker som han fått, så jag har inte hjärta att lägga bort dem. Något bra borde de väl åstadkomma?
Mina första klädinköp till Harry var startpaket i ljumma, beiga färger. Det kunde ju faktiskt vara så att barnmorskan sett fel och en liten tjej skulle titta ut. Jag försökte att inte handla allt i blått, men bara för att "risken" för att det skulle bli en tjej fanns - inget annat. Visst spydde jag lite galla över att de stora klädkedjorna alltid har klädavdelningarna uppdelat i blått och rosa, men det var ändå inget jag tänkte vidare på.
Varje dag läser jag ett stort antal bloggar. De har vitt skiljda inriktningar, men några handlar om mammaliv, barn och allt däromkring. De har skärpt mitt ovaksamma öga gentemot just genusaspekten på leksaker och kläder - och jag är väldigt tacksam för det! Dessa tre är allra bäst på detta:
Det är väldigt lätt att fastna i kläd- och leksaksföretagens idéer om hur killar och tjejer ska klä sig och vad de ska leka med, och jag tycker det är farligt att flytta in sitt barn i ett fack. "Killar ska leka med bilar och tjejer med dockor." Det många inte tänker på är att dessa kläder och leksaker bygger beteenden och skapar illusioner. Killen iklädd spidermankläder är tuff och leker hårda lekar, medan flickan i rosa Hello Kitty-klänning är skör och leker stillsamt.
Genom att klä sina barn med kläder som inte automatiskt sätter dem i en roll, och ger dem leksaker som drar igång barnets egen fantasi och idéer, ger man dem ett bredare spektra att leva i. Fram för lekar som gör att flickor tar mer plats, och som gör att pojkar inte fostras till våldsmän! Pojkar behöver inte alltid leka med bilar, svärd eller actiondockor...
Jag har så svårt att få ner alla mina tankar kring det här på ett bra sätt...
Summan av kardemumman är i alla fall att jag tänker helt annorlunda kring Harrys kläder och leksaker. En docka står högst på inköpslistan, och kläderna går genom ett hårt filter innan jag köper dem. Det kanske låter som små saker, och visst krävs det att man som förälder engagerar sig mer än i bara inköp - såklart - men det är alltid bra att börja någonstans.
Förändringarna som skett med min kropp efter att jag fått barn är många. Kan inte direkt komma på någon schysst förändring (inte direkt tacksamt att boobsen hänger vid knäna och är platta liksom...) men en sak som är riktigt irriterande är att jag har fått migrän. Visst, det kan ha kommit ändå, men doktorn sa att migrän allra oftast är ärftligt, och jag har ingen som jag kan ha ärvt det av...?
När jag gick i låg- och mellanstadiet hade jag en kompis vars mamma hade migrän. Jag minns henne tydligt, för hon var inte särskilt behaglig. Det var ingen mamma man kände att man kunde luta sig mot och få tröst av, utan hon var spänd och lite bitskt rent av. Jag har ett mycket starkt minne från när vi kom in efter att ha lekt ute, och hon går förbi oss i hallen och vrålar: "Ja ni kan vara inne men då får ni vara tysta för jag har migrän!!" Våldsamt ilsken och inte alls särskilt kul att vara omkring.
Jag vill inte bli en migrän-mamma. En sådan som Harry måste leka tyst runt för att jag inte ska få tokspel och skrika. En mamma som bara ligger i sängen med persiennerna nere och inte går att prata med. *ryser* Idag har jag varit sån. Redan när jag vaknade och försökte öppna ögonen så insåg jag att det var kört. Henki fick ringa chefen och förklara att jag inte ens tog mig ur sängen, så öppna butiken var inte att tänka på. Jag tog dubbel dos medicin och sov sen till 12.30. Henki tog med sig Harry och hunden till sina föräldrar. Mom of the year? Nej inte riktigt.
Aj på mig.
Imorgon ska jag ringa min doktor och kräva receptbelagd medicin. Såhär får det inte fortsätta.
Helt plötsligt är han så stor att han kan stå själv på en pall och leka med vattnet i kranen. Mammahjärtat bultar av lycka och stolthet och slits samtidigt! Min "lilla" bebis...
Harry vaknade 06:15, vilket är chocktidigt för oss. Jag sitter i soffan nu med hela datorn full i bilder från allt möjligt, som ska fixas och trixas och sen publiceras här. Huvudvärken säger dock att det får bli en annan dag. Kanske om jag äter glass med jordgubbar, så känns det lite bättre? :)
Jag lägger ut en liten brasklapp om att bloggen antagligen kommer vara halvnere under helgen. Imorgon är det fullt ös medvetslös hela dagen med bebis-snos på förmiddagen, jogg på dagen och sen middag på kvällen. På lördag jobbar jag kväll, och sen på söndag jobbar jag hela dagen. Känner mig superpeppad... :) Jag ser ju på läsarantalet att ni sysslar med andra saker än att sitta här, så fortsätt så - så tar jag nya tag till veckan!
Jag blir alltid lika förvånad när jag prövar något nytt - som visar sig fungera! Jag har kapat mitt kolhydratintag med ca 80 %, och det har på ca 2 veckor resulterat i - 2 kg på vågen. Mätte magen också, och det visade - 2 cm! Yey! Jag känner mest förändring på mina kläder, där mina nyinköpta shorts helt plötsligt halkar upp i arslet vid minsta rörelse - och det har de INTE gjort tidigare! :) Nu har jag 11 kg kvar till min målvikt!
Nu är mina träningskumpaner tillbaka från Italien, så nu ska det bli mer fart! Idag åkte vi upp till F-haga och handlade hundmat. Vi passade på att gå 5 km-spåret på Sisu-gården i hettan, och det tog! Vilka uppförsbackar! I sista backen så flåsade både jag och mamma (som körde Harrys barnvagn dessutom, hehe...) som blåsbälgar och hade inte långt kvar till maxpuls. Vi kom överrens om att tajma matinköpet med promenad nu framöver, för den slingan måste vi ta igen.
Det här är en sådan film som egentligen inte behöver recenseras - vill man se den så kommer man se den ändå. De flesta vet vad den handlar om, och även om de inte har stenkoll på handlingen (som jag till exempel) så vill man se den i alla fall. Filmen är otroligt omtalad och efterlängtad på dvd (10 kunder per dag som frågar i butiken), vilket gjort att mina förväntningar har varit ganska höga.
Kritiken har varit blandad. De som sett den säger att den är svår att hänga med i. Att den saknar djup. De som läst boken och sedan sett filmen säger att filmen är betydligt mycket sämre, just för att de missat allt djup och karaktärernas uppbyggnad som finns i boken. Det är ingen dålig film, men boken är bättre.
"JW (Joel Kinnaman) studerar på Handels, hänger med rika Stureplansbrats på fritiden, klär sig flådigt och rör sig på de rätta krogarna. Man skulle kunna tro att han är en vanlig Djursholmskille, men han kommer från Norrland, bor i en sunkig studentlya och kör svarttaxi för att få pengar till sitt nöjesliv. Han möter Jorge (Matias Padin) en kriminell förortskille som är på flykt från rättvisan och har en stor knarkdeal på gång i Tyskland. Samtidigt får vi följa Mrado (Dragomir Mrsic), en serbisk torped som tvingas ta hand om sin unga dotter och vill avsluta sin kriminella karriär för hennes skull." (http://www.moviezine.se/film/snabba-cash)
Jag säger såhär:
Har man inga som helst förväntningar eller uppfattning om vad filmen handlar om, att det finns en bok i grunden, eller vad kritikerna säger - då är det en schysst, svensk actionrulle. Som Wallander fast med klös, och en mycket hetare huvudrollsinnehavare. Det är ett bra tempo i filmen som gör att man fortsätter titta, fastän storyn stundvis är tunn. Grunden byggs upp, allt ser okej ut, det händer lite grejer, och sen är den slut. Filmen är hyfsat linjär och förutsägbar, men ändå ett nöje i de 124 minuterna den sträcker sig över.
Den får sedelbuntar av 5 möjliga. Finns att hyra from 21 juli.
Ja det är vad jag har pysslat med de senaste två dagarna. Igår fick jag stolleryck och ringde Fia. "Ska vi ta milspåret på Skutis ikväll?" Hon tyckte det var en bra idé, och efter att ha knallat rundan i tempo furioso med åskan och regnet i hasorna så insåg jag också att det var en bra idé! Jag fick lite ont i ryggen på vänster sida, men annars fick jag bara ont i armbågen(min kropp ÄR inte normal...) - knappt någon träningsvärk alls i övrigt! Fantastiskt! Hajken tog ca 1½ timme, vilket är bra med tanke inför Midnattsloppet. I värsta fall kan vi ju gå runt och ändå klara det på normal tid! Ombra var också med såklart, och sprang väl 1,5 mil sammanlagt med alla sina turer i skogen. Perfekt!
Otroligt vackra vyer från motionsspåret!
Idag hade vi I, D & C här på besök. Kameran åkte som vanligt INTE fram - skamligt beteende för en bloggare inte sant...? Vi fikade hembakta muffins (ja jag är värsta husliga hemmafrun tydligen! Vad gör man annars med sina gamla bananer??), och sen tog vi en tur till lekparken. På fredag blir det middag ute tillsammans, vilket ska bli jättemysigt!
Ikväll blir det Snabba Cash hemma i soffan, eftersom den är veckans DVD-släpp. Recension kommer imorgon!
Når man inte så får man helt enkelt böja sig. :) Knapparna på dvd'n är oemotståndliga eftersom en utav dem trycker ut skivan! Han ser ut som en liten skalbagge när han gör sådär!
När M var här på True Blood-kväll häromdagen, uttryckte hon stor chock över att Harry gick omkring helt själv överallt (ÖVERALLT - tro mig!). "Det har du inte skrivit på bloggen!" sa hon menande. Och det är väl kanske så att jag missar att delge vissa saker i hans utveckling. För oss har det ju varit självklart nu i några veckor att han kan gå runt själv. Att han tar sig just ö v e r a l l t på två nanosekunder. Vissa föräldrar blir ju vana detta redan i 8-9månadersåldern, men Harry tog minsann lite extra tid på sig. Jag blir fortfarande lite ställd när jag hör fotsteg i hallen, och sen ser honom knalla runt hörnet. Kul, men lite läskigt. Ytterligare ett steg längre från att alltid behöva sin mamma! *snyft*
Här har ni honom i alla fall i full aktion. Jag får inget ljud på videon i min dator, men om ni får det så är det inte jag som glatt utropar "Hurra!" i slutet, utan jag råkade trampa på den vidriga Fisher Price-hunden som aldrig slutar låta...
När vi var i Stockholm i maj så köpte jag min första schampookaka från Lush. Vilken skillnad från vanligt flaskschampoo! Den är inte slut än, fastän det gått snart 3 månader, och den ger håret en helt annan kvalité, plus att det doftar från schampot flera dagar efteråt. Lush är producerat här i Sverige, och är dessutom inte testat på djur! Genom att köpa deras närproducerade produkter sparar man dessutom in all plast från flaskorna som man annars köper nya varje gång. Lush produkter är dessutom bara gjorda av säkert syntetiska och ekologiska/naturliga ämnen. Inte massa extratillsatser som vanligt schampoo innehåller. Tänkvärt!! (Nej, jag är inte försäljare - bara en riktigt nöjd kund!)
Lagom tills vi kom hem från semestern låg detta i brevlådan:
Shampookakan "Karma Komba"
"Jungle Balsam"
Jag var tvungen att slänga mig in i duschen direkt! :)
Idag är vi trötta och ska slappa i soffan hela kvällen. Det blir nog några avsnitt Solsidan, och sen en god natts sömn. Vi har haft det superbra, och bilder kommer imorgon. Dagen imorgon ska för övrigt spenderas med att städa ur svärfars bil, och byta till vår nya!! :) Sen blir det tur med det nya vrålåket till Sassa på hans sommarbete (den enda travhästen vi har kvar) för att spraya lite flugmedel och snosa lite mule.
Vi hörs imorgon!
Bra komediserie med en touch av allvar. Man kan alltid känna igen sig i något!
Såhär ser den ut! Bilden är liten för att den är MMS:ad från Henkis nya supertekno-telefon som inte ens har Bluetooth, och därför gör den om bilden... :P
Efterson nya bilen gräver djupa hål i vår ekonomi (nya däck + fälgar, ny motor, bensin till svärfars jeep som vi åker i) så får det bli en minisemester i år. På fredag åker vi till vårt årliga hedningspartajj - Hova Riddarspel. Om ni är något sånär intresserade av medeltiden, riddare och tornerspel (eller om ni inte ens vet vad det är!) så ska ni åka ner och ta en titt. Från Kd tar det ca 1½ timme, och det är värt den resan! Hela Hova svidar om till gammeldagsstil, och på kvällen är det tornerspel för hela slanten. Faktiskt riktigt häftigt.
Frukost "i det gröna" blev det idag, och det finns många bilar och bussar att titta på istället för att äta. Idag ska vi förbereda mat och packa inför resan imorn!
Det är tydligt vilken familjemedlem som kräver mest saker på semestern... Kattstackaren ska bara ha med sig mat och bajlåda, medan Harry behöver en hel hockeybag för att vara borta EN natt!
Sambon har skaffat ny mobil. Allt jag hör hemma nu är:
"Men... Jag fattar inte!!
"Aaah...Kolla här!"
"Asså, nu funkar den ju inte!"
"Visste du att ... "
"Det funkar ju inte! J*vla skitmobil!"
"Om man gör såhär så ..."
Tack Sony Ericsson för att vi precis har kunnat bevittna att Harry kan stå själv via Youtube i mobiltelefonen. Mycket smidigare än att klicka igång den här i datorn...
Äntligen åskar det! Vi sensitivitetstränar Harry genom att vara ute på balkongen när det dundrar, och jag älskar att titta på när det blixtrar och låter!
Om man aldrig haft ett matvägrande djur (eller konstant matvägrande barn för den delen) - så kan man aldrig förstå den konstanta oro och stress som man som "förälder" har. Hur många av er som läser har till exempel haft en matvägrande hund? Med matvägrande menar jag då att den vägrar äta sin mat, men också har ett ljummet intresse för människomat. Inte så många? Nej, det är ju inte särskilt vanligt. Hundar brukar oftast beskrivas som just matvrak; "han äter vad som helst!!" Hundtidningarna (och människotidningarna också) brukar inte direkt fylla spaltmeter med text om hur man får sin smala hund fet - det brukar snarare vara så att problemet är det motsatta.
Att ha en så stor hund som jag har, som dessutom matvägrar och därför ser ut som ett vandrande skelett - är inte roligt. Hon drar till sig uppmärksamhet ändå, och jag har tröttnat rejält på att alla frågar om hon är valp eftersom hon är så "klent byggd". "Är hon inte lite smal?"
Men nu förstår ni, käradusomprecisläserdetjohannabehöverfåskrivaavsigom (sjukt svårt att inte trycka mellanslag!) jag har hittat lösningen. Halleluja? En blandning av död oxe, lite mera delar av den döda oxen, lite potatisfiber, blod, vom och lite annat snusk gör just nu min hund alldeles lycklig. Det stavas Nordic Färskfoder, och har öppnat en helt ny värld. Visst låter jag lite religiös, men isåfall har jag hittat min fodergud! Guden heter Hundshopen i F-haga, och där inhandlade jag förra veckan 16 kg illaluktande, fryst mat.
Färskt ska det vara!
Tanken är att maten inte ska vara tillagad, för vid uppvärmning försvinner alla bra ämnen - plus att hundars naturliga diet faktiskt är rå. Tyvärr. Helt plötsligt slänger hunden som aldrig annars tittar åt matskålen i sig ett halv kilo mat på en gång, och står sedan kvar och tigger om mer. Helt sanslöst. Hon äter sitt dagliga kilo snusk, och sen vill hon ha lite torrfoder efter kvällspromenaden. Just nu äter hon alltså 150% av sin dagliga ranson mat - när hon förut knappt åt 25%. Eftersom hon äter upp allt på en gång så blir matskålen tom, vilket också är positivt!
Om lite mer än 3 veckor ska Ombra kastreras, vilket förhoppningsvis också gör att hon lättare lägger på sig lite vikt. Tills dess får hon den här maten som fullfoder så att hon får ett bra hull att läka med. Jag skriver ofta om stenar som släpper från hjärtat, och kan jag få släppa stressen kring hennes mat/vikt, så hänger snart hjärtat alldeles fritt förstår ni. ♥
Campadre har rea på GANGSTAR och jag köpte dessa inför dagisstarten till hösten:
Ja, killar kan (och SKA) ha rosa! Ihop med ett par jeans blir denna för 105:- jättefin!
En "olle" för 135 :- som blir perfekt att ha över en t-shirt när man ska leka ute.
GANGSTAR säger: Gangstar är ett svenskt barnklädesmärke med sjysst design för våra coolaste kids. Kläderna är unisex och finns för alla kids från nyfödd upp till ca sju år. Designen är enkel och snygg, kvaliteterna mjuka och sköna och vi garanterar att du är coolast på dagis!
...just nu är i någon sorts mellanläge. Inte jättebra, men heller inte dåligt. Förr-förra veckan sprang ju jag, mamma och syster nästan 7 km häromkring. Förra veckan sprang vi 7,5-kilometerslingan på S-berget. Båda gångerna gick det helt ok. Vi snittar ungefär 7 min per kilometer jag och syster, medan mamma (med Ombra) sprang på 5 minuter/km. Efter det försökte jag springa själv hos Henkis föräldrar, men då sa benen stopp. Nu har jag inhandlat Voltaren-gel, för tydligen får jag inflammation i benhinnorna så fort jag anstränger benen lite för mycket. Redan efter några smörjningar kände jag mig bättre i benen på länge - men jag tar det lugnt ändå. Idag tog jag en längre promenad i raskt tempo istället. Jag läste i iForm att sådan smärta oftast beror på att man lutar innåt eller utåt med fötterna (jag lutar åt båda i samma steg...), så ett par inlägg borde kanske hjälpa mig?
Jag har skärpt mig med LCHF-maten senaste veckan (har annars ätit bröd och pasta ibland för att utbudet av mat inte passat), och jag känner mig lättare i kroppen. Även när vi sprang sist så kände jag mig inte lika tung. Det är skönt!
Jag älskar mitt nya linne från H&M. Bara 149:-! Kameltån var gratis.
...inte längre. Vi har inte sagt till att vi inte ska lägga mer bud än, men det är helt enkelt inte värt mer pengar för oss än det vi lagt hittils. Dessutom har mäklaren varit otroligt skum, och näst intill oproffessionell när vi pratat, vilket har skickat lite varningssignaler. Till exempel sa hon vid första samtalet: "börja bjud var ni vill", och sen när vi och budgivare 2 lagt vårt bud sa hon: "ni kommer inte få det för det priset ändå, för det är för lågt bud." Eh?
Nej. Nu sadlar vi om. Bygga nytt kanske? :)
Vinna ett par millar och smälla upp ett sånt här vore inte fel.
... också, mitt i sjukdomen. Vi har x antal tusen kvar tills vår gräns är nådd den här gången. Det är en segdragen budgivning med många timmars tystnad mellan. Uppdatering om läget kommer när något händer. Än så länge är det vi som leder...
Ofrivilligt internetrehab är vi i just nu, när Bredbandsbolaget har driftstörning just runt oss. Vad vi sysslar med? Katten har varit ute i natt, men kom nyss in för lite mat. Harry sover middag i sin säng. Jag löser korsord och äter brieost till mellanmål. Vid 13 kommer mina föräldrar över på lunch, eftersom de åker till Italien imorgon. Två veckor ska de vara borta, och de ska bila hela vägen. Jag tycker det är ett projekt bara att vattna deras blommor när de är borta!
Häromkvällen såg jag filmen Remember Me som kan sammanfattas såhär:
Robert Pattinson spelar Tyler, en ung svår kille som är arg och besviken på sin pappa (Pierce Brosnan) för att han alltid sätter familjen i andra hand. Ally spelas av Emilie de Ravin från "Lost" och även hon har pappa-problem. Kärlek uppstår men det är självklart inte problemfritt. Deras respektive familjedraman ställer till det för de unga tu. (http://www.moviezine.se/film/remember-me)
Jag har väldigt svårt att bestämma mig för om jag tycker att den är lika bra som alla säger. Kritiken i övrigt säger att den är långsam och tråkig, och att det saknas tempo. Jag kan hålla med där, med undantaget att det ibland finns otroligt fina ljusglimtar av kärlek och någon sorts verklighetssanning. Jag ville se filmen för att se om Pattinson kunde spela annat än trulig vampyr, och här gör han det - spelar trulig fast utan vampyrdelen alltså. Mycket av minspelet påminner om Twilight-filmerna "tyvärr". Filmen är gjord av Summit som också gjort Twilight-filmerna, och jag kunde svurit på att samma kille gjort musiken - men så var inte fallet. Mycket av pianoplinket i bakgrunden påminner nämligen om Twilight-soundet, vilket stör upplevelsen(för mig som är lite fanatisk).
Filmen får skyskrapor av 5 möjliga, för trots all murrighet och allvar, är det ett helt godkänt drama som inte lämnar en oberörd. Sevärd!
Idag när jag ska jobba från halv elva till ca halv åtta på kvällen är det bra att svarta med en Berocca Boost. Den stimulerar den mentala aktiviteten enligt förpackningen, och jag tycker att det stämmer!
...av Muse är tredje Twilightfilmens "officiella" låt, och ja... Klart den är jättebra! Jag gillar att filmer och musik kan ta fram den här fnissiga fjortis-sidan i mig, den kommer ju inte direkt fram särskilt ofta i vanliga fall... :)
Till dessa enorma "spoilers" kan jag tillägga att Mr Eric Northman är väldigt easy on the eyes den här säsongen. Till och med lite naken i första avsnittet. Oh... :)
... vs. Bo Knasters Proteser blir det nu. Vi har två dagar i rad beskådat kommunens sommarjobbande ungdomar som spelat jättebra musik på soltorget vid lunch. Problemet är bara att när de spelar Bo Kaspers låt, hör jag bara texten till Bo Knasters... Det är min käre svåger som förstört den här låten för mig, men det är ok - jag skrattar så jag gråter varje gång. Ta inte illa upp nu, utan njut lite av den roliga texten.
... gör mig vansinnig. Köpare också för den delen. När jag sålde Harrys kläder för ett tag sedan var det flera som dröjde extra med betalningen, och som inte var lätta att få kontakt med. Jag köpte ju ett par Pax-skor till Harry häromveckan. Auktionen var slut kl 11:00 på måndagen, pengarna satt på hennes konto samma kväll för vi hade samma bank. När jag fortfarande inte fått skorna följande måndag mailade jag, med mycket irriterad ton, och frågade var skorna höll hus. "De ska skickas bums! Det har varit lite mycket senaste tiden" fick jag till svar. Nu har det snart gått en vecka till, och mailet jag skickade idag var inte trevligt någonstans. Senaste tisdag ska jag ha skorna, annars pengarna tillbaka. Ska det vara så svårt?
Henki och hans meckar-kumpaner har blivit blåsta en hel del på e-bay och andra sidor, men då rör det sig om stora summor pengar. Inte farao blåser man någon för 86 kr?
Kallade jag det för halloninferno igår? Jag tar genast tillbaka det, och visar er detta istället. Bilden gör inte verkligheten rättvisa - alls. Idag har vi ätit hemmagjord hallon,blåbär och yoghurtglass. Som ni ser så gillade det lilla kladdmonstret det. Högst otippat! :p
Åh vad jag önskar att jag kunde få berätta för er allt vad jag känner och tycker om den här filmen, men jag vill inte förstöra för någon som tänker vänta på DVD-släppet.
Jag kan bara säga såhär: Perfektion. Känslostorm. Transportsträcka. More to come. Spänning. Död. Lycka.
Att se filmen på bio någon av de första spelningsdagarna är dock ett misstag. Medelåldern i biosalongen var ungefär 10 år, och då var vi ändå några som höjde den ordentligt. Utan att säga för mycket om handlingen, så skrattade fjortisarna på fel ställe, skrek ut "men gör såhär!" mitt i de allvarligaste stunderna, och prasslade ändlöst med sina godispåsar. Sånt stör mig. (No shit, Sherlock? Jag som älskar folk!) Jag ser därför fram emot när filmen landar i datorn om någon månad, och jag kan se den helt ensam i min egen soffa.
Jag kan erkänna att jag var lite nervös innan filmen började. Konstig känsla. Däremot är det inte många filmer som tagit mig med lika stor storm som denna serie. Nu efteråt känner jag en sorts mild tillfredställelse, men är alltid sugen på mer! Twilight-drogen flyter i mina ådror! :)
Jag erkänner; i den här filmen är Jakob snygg. Jisses vilken kropp. Så, nu var det sagt!
