"Får jag ligga hos dig?"
På lördag har vi inget mer planerat än en tur till Plantagen för lite frö-shopping (vi har byggt egna planteringslådor) och sedan att vara ute och fixa hela dagen, om nu vädret vill oss väl ska tilläggas. Då passar det perfekt att samtidigt vara hundvakt åt Bure, vars familj ska på dop! Vi får låna honom ändå till på söndag, och det ska bli mysigt att ha två bumlingar här hemma. De är så snälla med varandra och det blir bra med lek hela dagen för tant Ombra! :) Idag var vi hemma hos Bure för första gången, och Ombra tog sig friheten att inte bara sno hans säng utan även hans godis! Är en äldst så.... :)
Bästa hundtrasan
Ombra är verkligen perfekt i kroppen nu. Lagom mycket motion, bra mat och en massa kärlek är receptet! :) Underbara hund ♥
Luffarkonst
Recept: Potatispuré
Ingredienser:
Skala och dela potatisen i små delar, så kokar den igenom mycket snabbare. Häll av vattnet, men spara 3 msk av kokvattnet. Lägg alla ingredienser i en mixer, och kör i någon minut tills det är slätt. Hemmagjord puré blir lite grynig i konsistensen, i jämförelse med köppuré som är helt slät - men jag tycker bara att det är positivt för barnet att få olika textur på maten.
Jag och kroppen
Med Harry i magen, gick jag upp ca 30 kg. Detta trots att jag var pigg i kroppen och orkade motionera (gick 5 km om dagen sista veckan innan han kom ut). Efteråt gick jag ner i princip hans födelsevikt, men inte mycket mer. Jag var stark i kroppen, men tung. Alla sa "det rinner av dig när du ammar" men det hände verkligen i n g e n t i n g. Jag kom igång och började jogga, och gick ner några kilon, men sen stannade det upp. Då började jag med LCHF och gick på ca 8-9 månader ner ca 17 kg. Jag hann uppnå min målvikt i någon vecka, sen blev jag gravid med Nils och la på mig kilon direkt! :)
Med Nils i magen gick jag upp lika mycket. På grund av foglossningen kunde jag knappt röra mig under de sista 2 månaderna, vilket gjorde mig tung och svag. Dock har jag efter 4 månader "bara" 11 kg kvar till målvikten (kanske rinner det av mig med all s*tans amning varannan timme...), men jag har inga muskler! Jag orkar inte jogga, för kroppen håller inte uppe mig. Därför har jag plockat fram min tanträser från Biltema och hojjar runt kvarteret så fort jag har tid och ork. Jag cyklar varken snabbt eller långt, och blir helt slut - men jag känner att musklerna i benen och ryggen börjar vakna. Jag tar också promenader när jag orkar, men med Ombra och barnvagn så blir det ganska dåligt tempo.... :)
Angående själva vikten, så skulle jag rent siffermässigt kunna väga det jag väger idag - om kroppen var tränad och vikten var muskler. Jag eftersträvar heller inte att bli "smal" (målvikten är 5 kg över det jag borde väga enligt BMI), utan målet är att få en stark kropp som orkar bära och leka med mina barn. Att kunna gå i kjol utan att ha tights (tjocka lår skaver emot varandra och gör otroligt ont!) nu på sommaren, att inte få ont i knäna när jag går lite för långt utan träningsskor, och att kunna leka utan att flåsa som en oxe vid minsta ansträngning - det är mina kroppsliga mål. Inte omöjliga!
Jag ÄR stolt över min kropp som den ser ut nu också, bara för att verkligen poängtera det. Den här kroppen har burit och fött två barn på 3 år, vilket är helt sanslöst! :) Men, jag vill vara pigg och lätt i mina steg. Inte trött och tung som jag är nu. Så länge jag ammar så tänker jag äta som vanligt, men när jag börjar jobba så ska jag nog minska kolhydraterna som sist, för det är en metod som passar mig väldigt bra. :)
Morsan fixar!
Efter gårdagens migränattack så är det faktiskt lite skönt att solen gömmer sig idag. Synd bara att det blåser så! Aldrig är en nöjd med vädret! :P När Lillepoo somnat i vagnen skruvade jag ihop nya sandlådan, så nu återstår bara att placera ut vår den ska stå. Markduk är redan inhandlat, så när jag bestämt placering så åker vi och köper sand - tur att vi bor grannar med stans största grustag!
Det krävdes 2 barn...
...i vår elvaåriga relation, för att jag äntligen skulle få lite bevis på uppskattning av min älskade, men bättre sent än aldrig! Henki gav mig först sovmorgon, och sedan fick jag lotter (vann hela 10 kr!). Dagen spenderades sedan i fikats tecken, då vi först firade Fia som fyllde år. Goda pajer, god tårta och makalösa lemon curd-grottor avnjöts i trädgården hos hennes föräldrar. Därifrån åkte vi sedan till Henkis föräldrar där vi passade på att fika lite innan maten - men innan vi kom så långt så fick jag känningar av migrän så vi åkte hem. Tur var det, för på vägen hem blev jag riktigt dålig, och spenderade sen nästan 2 timmar liggandes i soffan i källaren med en stor kudde över huvudet (inget ljus och inget ljud!) innan jag fick gå upp och hjälpa Henki med läggningen. Harry tyckte att det var ett ypperligt tillfälle att krångla lite extra när både mamma och pappa var helt slut, så till slut så fick vi sätta upp resesängen för han var pigg som ett yrväder och kunde inte ligga still någonstans. Nu är det äntligen dags för sovtajm, och jag hoppas den här huvudvärken (kombination av för dåliga solglasögon, värmen, för lite vatten och för lite mat tror jag) är långt borta när jag vaknar! P.S Ser ni att Nils faktiskt har napp i munnen!? Det fungerar mer och mer - det finns hopp!
Att ligga under parasollet...
...får räcka som aktivitet idag! Vilken sommarvärme! :) Harry har firat Förskolans Dag med att springa hinderbana, så nu slappar vi med varsin smoothie, och väntar på att Henki ska komma hem. Han skulle svänga förbi Biltema och köpa en vattenspridare på vägen hem - det blir nog uppskattat av både Harry och Ombra! :)
Rutstore
Jag fick tag på en rabattkod till Rutstore.se häromdagen, och passade på att köpa två nya klänningar till sommaren. Den här svart- och vitrandiga kommer nog att vara helt söndertvättad i slutet av augusti, för den är så tunn och döljer alla extra ringar på magen... :) Jag passade dessutom på att köpa en till klänning av samma sort, fast i rött! Me like!
Recept: Snurrade bullar med choklad
150 gr smör (INTE bakmargarin!) + rumspempererat till bakningen senare
ca 13 dl vetemjöl + lite till utbakning
1 dl socker
1 påse torrjäst för söta degar (jag tycker påsjästen inte ger lika mycket jästsmak)
5 dl mjölk
1. Smält smöret. Tillsätt mjölken i kastrullen och värm till lite varmare än fingervarmt (torrjästen behöver mer värme än "färsk" jäst).
Jag låter bullarna svalna under duk på galler, och fryser dem sedan. Jag tycker de smakar mycket mer och godare, och är bättre i konsistensen efter att de blivit frusna. :)
Babygåer?
Jo, om en tar i och gungar ordentligt med benen fram och tillbaka så flyttar sig babysittern! Fram och tillbaka - fram och tillbaka med benen! Jag stod och lagade lunch när jag insåg att Nils plötsligt stod bredvid mig, och fattade inte hur han hamnat där...
Äntligen framme hos mamma! Det tog bara 10 minuter! :)
Första morotssmakisen...
...slank ner utan problem. Mer gapande än kletande, och det är väl bra betyg. :) Detta trots att jag gjorde för liten mängd för att kunna köra i mixern och därför fick mosa med gaffel, så det blev inte alls någon slät puré. Egensinnig som jag är gick jag dessutom emot bvc's föreskrifter om att ha i olja, och hade i smör - vilket både smakar godare och ger bättre konsistens. Det är ju faktiskt jätteviktigt att de här första smakproverna ska smaka gott och skapa en lust för mer, så olja kan jag byta till sen när vi blandar i kryddor. :) Åh vad jag faktiskt ser fram emot att få göra min egna barnmat igen!
Nya typsnitt
Om det inte ser ut så, prova att tryck F5, eller så stödjer inte din webbläsare (om du har en äldre modell tex) just Google Fonts som jag använder mig av. Då ser det lite knäppt ut, eftersom texten blir jättestor - men då är det dags för dig att uppdatera! ;P
För att ändra typsnitten följde jag den enkla mallen här (längre ner på sidan)!
Utvecklingssamtalstankar
Inför Harrys utvecklingssamtal nästa vecka ska vi fundera på några olika saker, exempelvis vad vi tycker att han är bra på. När jag hade funderat en stund häromkvällen kom jag fram till: ~ Visa sina känslor. Vi behöver aldrig fundera på hur han mår, det syns tydligt på både kroppsspråket och vad han säger. Han vågar också visa allt vad han känner, vilket är mycket viktigt - särskilt för pojkar. ~ Han är ömsint och delar gärna med sig. ~ Han är bra på att leka, och inkluderar andra istället för att exkludera och bestämma över saker och lekdeltagare. Dessutom har han mycket fantasi. ~ Han kan när han vill. Bara viljan finns så kan han till exempel både klä på och av sig själv. ~ Han är självständig. Efter förskolan kan han gå in på sitt rum och leka själv en lång stund, och kan roa sig själv. ~ Han är envis. Lika mycket som det är påfrestande när han har bestämt sig för något, är det positivt att han står för det han vill. Jag blev väldigt stolt när jag kommit fram till de här sakerna, för det är ju precis så jag vill att han ska vara! :)
17 maj
Nu hade ju visserligen Henki redan varit hemma två dagar den här veckan (jag har varit dålig), men det känns ändå speciellt när han är hemma på en vardag. Efter en liten sovmorgon tog vi med oss Harrys kusiner och farmor till Mariebergsskogen. Nils sov i vagnen medan de andra tre lekte i lekparken, tittade på alla djurbebisar och åt glass - och solen sken hela tiden! Under eftermiddagen la Henki nästan klart golvet i Nils rum, och jag och Harry tog årets första cykeltur på min cykel. Han är tung den gossen, och med nästan 17 extra kilon på hojjen så sprutade svetten efter en tur på 5 km (med mycket backar och konstant motvind). Vi som bara skulle ta en snabb vända! :) Det är så mysigt att få lite egentid med honom, och vi pratade om allt vi såg och han pekade ut och sa "aggård" (ladugård) vilket fick mig att skratta lite.:)
"Sök" med Grand Danois
Steg 1: ta fram en Frolic ur fickan och håll upp den synligt så att hunden tydligt ser den. Steg 2: kasta Frolicen en liten bit ifrån dig, absolut inte mer än 1 meter. Både du och hunden ska kunna se var den hamnar med blotta ögat. Steg 3: säg "sök!" med en entusiastisk röst, samtidigt som du pekar rakt på Frolicen. Steg 4: låt hunden irra omkring och nosa förvirrat i 5 minuter. Steg 5: upprepa steg 3 men peka nu på Frolicen med fingret cirka 2 cm ifrån den. Steg 6: upprepa steg 4... Steg 7: upprepa återigen steg 3, men sätt nu fingret PÅ Frolicen för att visa var den är. Steg 8: upprepa steg 4... Steg 9: ta upp Frolicen och stoppa in den i munnen på hunden. Steg 10: BERÖM!! :)
Mammas tutte ska det va!
Jag vaknade imorse med huvudvärken från helvetet. Halsen sved och och jag mådde verkligen inte bra. Det var ju många veckor sedan jag var förkyld sist, så det var väl dags... Henki fick stanna hemma och ta hand om lämning och Lillepoo, och på eftermiddagen så åkte de hem till Henkis föräldrar en stund. Han tog med ersättning för att prova om det skulle fungera bättre när jag inte var där, men Nils hade skrikit som en stucken gris och totalvägrat som vanligt. De hade till och med provat att ge honom med sked! När de kom hem ammade han länge och skulle gosa efteråt, så tydligen är det bara mamma som duger... :love:
Ett axplock av dagens aktiviteter:
+ planterat om tomatplantorna + satt upp gardiner på verandan (blev väldigt mysigt) + åkt 2 rundor till tippen med nedsågade träd och renoveringsskräp (bara 1 kärra kvar så är garaget bara fullt av saker som ska IN i huset :)) + klippt gräsmattan + sågat ner ett äppelträd på baksidan (ska bli en bod för gräsklippare osv där) Därimellan har jag ammat, ätit och fikat på våra lila muffins! Nu kan vi ta det lugnt i flera helger framöver... Ha ha ha... :P
...och hur gör vi?
Jag har jobbat ihop tillräckligt många dagar för att få företräde på tjänst om jag kommer tillbaka innan september. Det är också lättare för mig att få jobb om jag söker i början av läsåret än i januari. Väljer jag att fortsätta vara hemma längre än augusti 2012 eller januari 2013, så förlorar jag inte bara möjligheten att få fast jobb, utan också att alla mina injobbade dagar försvinner (de sparas i ett år). Då kommer jag behöva gå ut och jobba i vikariepoolen igen, vilket innebär hysteriska dagar av kringåkande och väldigt långa timmar. Min värsta farhåga (som kommer från att jobba just inom förskolan) är när pedagogerna ser mitt barn mer än jag själv - och det kommer inte hända igen! Under Harrys första år på förskolan arbetade jag alldeles för mycket (plus att jag hade häst som tog upp kopiösa mängder tid och ork), och det var ju inte värt det på något vis. Nils måste ju dessutom dela vår tid med Harry och då är det ännu viktigare att det inte bara är de två sista timmarna innan läggning som vi kan umgås. Kontentan är alltså, att om jag går tillbaka i augusti så kan jag kontrollera mina arbetstimmar (jobbar inte mer än 80%) och får då mer tid med barnen än om jag skulle vänta till januari eller nästa års augusti. Förstår ni hur jag tänker? :)
Eftersom Henki inte kunde ta ut så mycket pappaledighet med Harry (var varslad och gick på månads-för-månad-anställning som till slut blev fast igen.) så ska han vara hemma fr.o.m augusti t.o.m inskolningen. Eftersom han ofta jobbar över både på jobbet och i garaget så känns det extra viktigt att han får ta ut mer föräldraledighet den här gången - både för Nils och Harry! :)
Harry fick bestämma färg på muffinsen...
...som vi bakade idag, och här har ni resultatet! Det blir läckert med en vit gräddros på, och kanske lite turkost strössel... :P
Lämna en ettåring på förskolan?
"Det är för att föräldrarna ska jobba som förskolan finns, tänker jag. Barn under tre år BEHÖVER inte socialiseras. Mellan två och tre kräver barnet lite mer stimulans än att bara ligga i ett babygym eller sitta i gungan men att vara med i köket, samtala med föräldern, följa med att handla osv räcker långt. Dock innebär inte föräldrarna och hemmet trygghet för alla barn, och då är förskolan fantastisk även för barnen." Nina Ruthström
"Däremot så måste vi våga tala om nackdelar och eventuella konsekvenser, inte för att få föräldrar att må dåligt, utan för att kunna förbättra och förändra. Om vi bara sticker huvudet i sanden och vrålar "dagis är bra, mina barn älskar det!" utan ett större perspektiv så kan det ha allvarliga konsekvenser. Barn mår sämre och sämre och det måste tas på allvar.
När jag jobbade inom förskolan så var den här biten skitsvår eftersom att vi visste att föräldrarna sällan hade nåt val. Att många barn gråter sig igenom veckor av inskolning och invänjning är det få som vågar prata högt om. Inte ens föräldrarna får hela sanningen för många av oss slätar över med de gamla vanliga "det är normalt! Det går över!" och så hänvisar vi till de där stunderna då ungen har kul för det är ju inte gråt precis hela tiden. Vi lär oss att blunda och intalar oss att det är okej.
Det är ju precis det här jag tänker också. Ibland m å s t e barnen börja på förskolan när de är ett år, och då är det upp till förskolan att kunna se ut så att de faktiskt blir trygga individer. Att inte behöva gå in på en avdelning med 35 andra ungar, utan att kunna få anknyta till en liten, återkommande skara pedagoger och barn. Det är också i de små grupperna som det pedagogiska arbetet blir bäst. Att ställa krav på att pedagoger ska kunna ha en bra verksamhet och trollbinda 20 stycken 3-5åringar samtidigt utan att ha varken planeringstid, lokaler eller material på grund av kass ekonomi är ett skämt. Det är DÄR förändringen måste ske!
Aya-baja & Nisse-pisse
Tyckte att jag kommit på en superidé med att åka till Öppna förskolan på en torsdag istället för måndag - men tji fick vi för just idag var det 4H-dag och alla var där istället. Jag och L åkte därför hem till oss och lät hundar och barn leka av sig här, och kunde ta en kopp kaffe i lugn och ro. De här två satt och klämde på varandra en stund, sen tröttnade Nils på att sitta - han vill ju stå upp! Aya är 2 månader äldre än Nils, men det syns inte.:) Han är lång min lilla knubbis! Det börjar dock bli lite tungt att bära honom i bilstolen...:P
Med tjock så menar jag TJOCK!
"Nils kan ju inte sitta själv...
...som Harry kunde när han var 4 månader" sa jag till C idag. För kul skull satte jag ändå ner honom i stolen - och se så bra det gick! Han satt nöjd en lång stund, och nu kan han ju äntligen sitta med vid bordet när vi andra äter istället för i babysittern på golvet. Nu händer det grejer! :)
Mössan från Kalikå...
Först på Harry:
Nu på Nils:
Så j*kla söta! :love:
Sketch me!
Perioral Dermatit
"Perioral dermatit är en hudsjukdom som är släkt med vuxenakne, rosacea, men den är inte lika vanlig. Sjukdomen drabbar framför allt kvinnor i 20–30-årsåldern.
Utslagen kommer oftast utan påtaglig anledning. Sjukdomen beror troligen på en rubbning i talgkörtlarna. En vanlig utlösande orsak är längre tids användning av starka kortisonkrämer i ansiktet.
Ibland kan sjukdomen uppstå efter att man använt mycket smink eller starka hudvårdsprodukter. Även peeling och överdriven rengöring av ansiktet kan orsaka perioral dermatit. Starkt solljus, varma drycker och alkohol kan försämra utslagen.
Det kan ta flera månader och ibland flera år innan sjukdomen läker ut." Källa
För mig kom de här utslagen eftersom jag först fick prickar runt näsan (som antagligen inte var PD) - och tog Harrys eksemkräm om smörjde med. Krämen innehåller kortison, och till en början blev det bättre. Sen kom det prickar bredvid munnen, och sen även runt ögonen. Jag smörjde alla eksemen med kortisonkrämen, och sen var hela huden förstörd... Min hudläkare förklarade att kortisonet stör ut den naturliga talgproduktionen, så det är därför huden reagerar med utslagen.
När jag för en månad sen sökte hjälp hos hudläkaren såg jag ut såhär:
Nu, efter att ha smörjt utslagen med krämen jag fick utskriven (Skinoren) 2 ggr per dag ser jag ut såhär:
Egentligen ska en äta en kur med tabletter för att få bukt med problemet, men eftersom jag ammar så får jag ju inte det. Med tanke på hur bra krämen verkat på så kort tid så kommer jag nog inte behöva ta kuren, men vi får väl se när den tiden kommer!
Nils rum: Då och nu
Nu:
Fondväggen blev såhär:
Till detta har vi valt en ekparkett(som i resten av huset):
Efter att golvet är lagt återstår att sätta list, och att sätta smygar och foder på fönstret. Vi kanske blir färdiga till hösten! ;P
"Obba uuuut!"
Dagens outfit!
Linne från H&M.
Byxor från Fristads.
"Foppa-tofflor".
Yeah! ;P
Tjuvstart
Jag kunde inte hålla mig till 4 månader med Harry, så Nils fick självklart också smaka lite gröt 2 veckor "för tidigt". Det bästa med gröten är att den fastare formen minskar kräkningarna - och det är ett stort plus! Jag byter kläder 2 gånger om dagen eftersom han efter amningen spyr upp allt (självklart inte allt, men det känns ju så...) och ibland lyckas jag inte hålla bort honom. Nils byter kläder minst 3 gånger, och att han inte har fukteksem på hela bröstkorgen är underligt!