Inskolningen av lillmonstret...
... går verkligen hur enkelt som helst. Igå var vi med båda två och lämnade på morgonen, och då vinkade han, gjorde slängkyssar - och sen började han leka med en av fröknarna. Lätt som en plätt. Idag när vi kom så låg han fortfarande och sov. När han hade sovit 1½ timme hade de öppnat dörren ut till avdelningen och släppt in allt barnljud - men han sov vidare. När vi kom, stod vi en stund inne i rummet och pratade - men han sov vidare. När jag smekte honom över kinden och viskade "Harry... Dags att vakna, älskling..." - så sov han vidare. Efter lite kill på magen och pussar på pannan öppnade han ögonen, såg att det var mamma, gnällde, satte sig upp och gick till pappa. Det är verkligen bara jag som får ut för allt vad dagis heter. Han sover bra på nätterna, och verkar hantera det hela bra annars på dagarna - men mamma är värd noll. Det är väl en period...?
Inga kommentarer...
Och jo. Han äter såklart bra på dagis också. En avkomma av mig krånglar inte med livsnödvändig föda! Efter maten får han sitta på pottan. Inget har kommit än, men som den underbara personalen säger "man kan inte få vinst varje gång". Coola!
Och jo. Han äter såklart bra på dagis också. En avkomma av mig krånglar inte med livsnödvändig föda! Efter maten får han sitta på pottan. Inget har kommit än, men som den underbara personalen säger "man kan inte få vinst varje gång". Coola!
Jag tävlar också hos...
Jag tävlar hos...
Dagens elevcitat:
Elev: Är du lärare? (är jag SÅ övertygande alltså?)
Jag: Ja.
Elev: Var jobbar du annars?
Jag: Lite varstans. Är ju vikarie.
Elev: Så då är du som en vandringspokal?
Jag: Eh...?
Skönt med 12-åringar som övar ord genom att kasta dem på folk. Jag överlevde dagen, men jag tänker nog inte gå tillbaka till den klassen. Mellanstadiet är inte min grej, för det är så mycket tjafs runtomkring arbetet. "Varför ska jag göra det? Men säg varför?" Samtidigt finns det en liten djävul i mig som vill tillbaka och lyckas med alla de struliga ungarna - men den har inte kommit fram än... :)
Dagens vick...
...är i en sexa. Hu! Ingen som helst planering är presenterad för mig, så jag vet ingenting. Känslan som härjar i bröstet är en blandning mellan skräck och livrädd. I huvudet snurrar systers kommentar "Jag vet ju vad ---'s klass gjorde med vikarier...."
Hjälp!
LCHF für alle
LCHF måste vara den lättaste dieten att tappa vikt med på ett hållbart sätt. På 3 månader har jag nämligen gått ner 7 kg. Det är 2,3 kg i månaden, vilket är en alldeles lagom takt för kroppen att hänga med i. Jag har nu bara 9 kg kvar till min målvikt, och kan därför verkligen säga "Beach 2011 - here I come!" Därför fick jag unna mig lite extra på IKEA igår - bra gjort av mig tycker jag! :)
LCHF står ju för Low Carb High Fat, och man tar helt enkelt bort så mycket kolhydrater som det bara går ur kosten och äter istället fett. En viss mängd kolhydrater måste man ju såklart ha för att hjärnan och musklerna ska orka, men det behövs en väldigt liten mängd varje dag för det. Istället för att äta pasta, ris eller potatis som tillbehör till köttet så äter man grönsaker istället. Jag tänker halva talriken kött, och andra halvan grönsaker.
Jag har slutat med:
◊ Pasta
◊ Potatis
◊ Ris
◊ Godis
◊ Läsk
Jag äter dock fortfarande:
◊ Smörgås (ex. Rallarhalvor)
◊ Chips (i måttliga mängder, klarar mig inte utan det)
◊ Röda grönsaker (är man strikt LCHF så innehåller tex röd paprika och tomat för mycket socker)
Jag äter mest:
◊ Kött (alla sorter)
◊ Grönsaker (färska, frysta)
◊ Ägg (2 ägg till frulle håller mig mätt länge)
◊ Grädde (grädde kan man ha till all matlagning)
◊ Yoghurt (Valio är den med högst fetthalt och minst socker)
En middag kan exempelvis se ut såhär:
◊ Grönsaker (färska, frysta)
◊ Ägg (2 ägg till frulle håller mig mätt länge)
◊ Grädde (grädde kan man ha till all matlagning)
◊ Yoghurt (Valio är den med högst fetthalt och minst socker)
En middag kan exempelvis se ut såhär:
Ugnsstekt lax, broccoli+blomkål+sommargrönsaks-gratäng och aioli. Aiolin är lite improviserad för den passar ju verkligen inte till fisk, men jag hade ingen annan sås hemma och det måste vara sås till... Gratängen är otroligt enkel och passar till allt:
Ingredienser:
500-700 gram grönsaker av olika sorter (jag har använt frysta)
2,5 dl grädde (helst vispgrädde pga den höga fetthalten)
2-3 dl riven ost
Tillagning:
Koka grönsakerna så att de är genomtinade och lite mjuka. Häll dem i en ugnsäker form, häll över grädden och osten. Värm i ugnen tills osten är smält, eller ca 10 minuter. Färdigt!
Det allra bästa med LCHF är att man får äta sig mätt (och inget onödigt kalori/poängräknande), och detta får man till exempel äta som dessert:
◊ Vispad grädde med ex blåbär eller hallon
◊ Brieost eller annan ost med hög fetthalt
◊ Chokladmousse (minst 70% choklad som man smälter och blandar med grädde...)
Så jag säger - LCHF är för alla, för det här en diet man kan fortsätta med resten av livet utan att banta! Ingen mer uppblåst mage, blodsockerblues (sedan jag började med LCHF så har mitt sötsug verkligen försvunnit, så att sluta med godis har inte varit svårt), eller paltkoma efter maten. Jag känner mig lätt även om jag är proppmätt, och magen mår jättebra!
Måste jag verkligen gå?
Det är verkligen svårt att gå hemifrån när man har en sådan här goding under sitt täcke:
Man ska unna sig...
...ibland - och imorgon får ni veta varför jag slog till just idag!
Vårt IKEA-besök resulterade i vita förvaringslådor som planerat:
Vårt IKEA-besök resulterade i vita förvaringslådor som planerat:
Hur farao går de med vinst när de säljer 2 st för 59 kr?
Men som sagt. Jag valde också att unna mig lite ny inredning till lägenheten. De tidigare hyresgästerna lämnade väldigt fula spår efter sig på väggarna, och eftersom vi hyr av världens snålaste hyresbolag så måste vi betala för att de har haft sönder tapeterna. När vi flyttade in valde vi helt sonika att sätta upp en halv babbelimard bilder på den väggen, allt för att dölja dessa stora hål i tapeten:
Väldigt gravid i vecka 39, men det är väggen bakom den enorma magen ni ska titta på.
Nu är jag inne i en vit period, och tavlorna som förut gav lite extra färg får hamna på lite lister på en annan vägg. Så, nu pryder dessa väggen istället:
Ni ser ju tydligt vem det är som arbetar här hemma... Nu syns ju också de fina märkena på väggen, men jag funderar på att ta vanlig vit färg och måla i hålen. (Lite kul att jag bytte kuddfodralet förra veckan - så jag har inte haft samma kudde i soffan i över 1½ år!)
Märk också VÄL hur rakt tavlorna hänger - och det lyckades jag med alldeles själv med mitt eget ögonmått. *klapp på axeln* Rummet blev genast mycket lugnare med lite körsbärsblommor. Jag är nöjd - och det är jag värd!
Men nej!
Regnet bara öser ner, och det sätter det första stoppet för besöket på Lillerud. Pappa Henki har för det andra glömt barnets regnkläder på dagis. För det tredje så brukar parkeringen vara på en stor äng, och vid FINT väder så brukar ängen gegga ihop sig och bilda en sorts chokladglass med biltopping som ingen någonsin tar sig ur. För det fjärde så är ju 90 % av upplevelserna utomhus, och om det då spöregnar så tänker jag inte betala över 100 kr för att gå in i ett hus som luktar illa och titta på en gris som bor för trångt. Nej tack.
Vi får ses nästa år, grisen!
Så, enligt all svensk tradition så spenderar vi dagen på.... IKEA! Jag har låtsas ihop ett behov av förvaringslådor, och detta behov måste genast tillfredställas. Harry har låtsas ihop ett behov av att springa bort bland okända människor, och jag antar att han också kommer få som han vill...
Så, enligt all svensk tradition så spenderar vi dagen på.... IKEA! Jag har låtsas ihop ett behov av förvaringslådor, och detta behov måste genast tillfredställas. Harry har låtsas ihop ett behov av att springa bort bland okända människor, och jag antar att han också kommer få som han vill...
Haha! Fanns det sådana här byggsatser att köpa så kanske gubbarna skulle följa med utan tvång!
Vaknat utan The Voice
Jag: *host* *krax*
Henki: Va?
Jag: *host* *krax*
Henki: Skulle din röst låta såhär som den gör nu hela tiden så skulle jag lämna dig.
Jag: *host!!*
Satans förkylning. Ge mig rösten tillbaka. Harry vill inte bo ensam med sin elaka pappa. :)
Buzzador-kampanjer
Se hit alla småbarnsföräldrar! Till min mail kom igår en uppmaning om att Buzzador söker nya Buzzadorer - och nu speciellt sådana som har barn.
"De kampanjer vi behöver fler Buzzadorer till är följande:
- En kampanj som riktar sig mot föräldrar med barn födda mellan 1 juli 2010 och 1 september 2010. Det rör sig alltså om riktigt små bebisar, och även gravida som beräknas föda inom de närmaste dagarna! Inbjudan till denna kampanj kommer gå ut till målgruppen under september.
- En kampanj som riktar sig till föräldrar med barn födda mellan 1 jan 2009 och 17 mars 2010, det vill säga barn som är ca 6-18 månader gamla. Inbjudan till denna kampanj kommer gå ut till målgruppen inom bara några dagar, så ju snabbare dina bloggläsare registrerar sig som Buzzadorer desto större är chansen att de blir inbjudna till denna kampanj."
Stämmer detta på dig, och du vill få chansen att ta del av nya och roliga produkter gratis, klicka här för att gå med! Har du ingen blogg så kan du "buzza" dina vänner genom att bara träffa dem, eller genom mail. Riktigt enkelt faktiskt - och som sagt helt kostnadsfritt!
Spela Prison Break!
Googlade "prison" för att få fram en kul bild till "I love you Philip Morris"-recensionen, men sprang över detta istället. Sjukt kul! Prova här du med!
Vill ni ha MIG?
♦ Harry har varit ensam på dagis för andra dagen i rad. Imorse hade Henrik bara gått in och lämnat honom, och sen gått hem igen. När han kom efter lunch så satt Harry på pottan och vinkade glatt - så vi kan konstatera att inskolningen går som en dans. En av pedagogerna hade sagt: "Jag skäms nästan lite, för det är så lätt att ha honom här. VI gör ju ingenting." Jag gillar verkligen fröknarna på Harrys avdelning, och det känns tryggt!
♦ Jag har jobbat på ett ställe där jag gärna inte är igen. Det är konstigt hur olika det kan kännas inom samma verksamhet. Det första stället jag kom till var väldigt bra, och jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba där "fast", men där jag var idag kändes det precis tvärt om. Jag blir alldeles olycklig när det saknas rutiner(att få till en enkel samling var näst intill omöjligt), där lokalerna är helt fel för verksamheten(kök och matplats på nedervåningen, och en brant STENtrapp utan grindar mellan våningarna), när personalens pedagogik innebär att hela tiden höja rösten lite till(till slut kan man ju liksom inte skrika högre...), och där barnen tyvärr är helt ointresserade av kontakt med de vuxna (eftersom de bara skriker på dem). Jag får ont i hjärtat, och sa till min vän som jag arbetade med: "det gör faktiskt inget om du inte rekommenderar mig hit igen".
♦ Jag har jobbat på ett ställe där jag gärna inte är igen. Det är konstigt hur olika det kan kännas inom samma verksamhet. Det första stället jag kom till var väldigt bra, och jag skulle absolut kunna tänka mig att jobba där "fast", men där jag var idag kändes det precis tvärt om. Jag blir alldeles olycklig när det saknas rutiner(att få till en enkel samling var näst intill omöjligt), där lokalerna är helt fel för verksamheten(kök och matplats på nedervåningen, och en brant STENtrapp utan grindar mellan våningarna), när personalens pedagogik innebär att hela tiden höja rösten lite till(till slut kan man ju liksom inte skrika högre...), och där barnen tyvärr är helt ointresserade av kontakt med de vuxna (eftersom de bara skriker på dem). Jag får ont i hjärtat, och sa till min vän som jag arbetade med: "det gör faktiskt inget om du inte rekommenderar mig hit igen".
♦ Jag kommer att jobba på ett ställe som ringde och ville ha MIG. "Du har ju haft din praktik här, så då ville vi ju såklart ha tillbaka dig för det gick ju så bra. Det kommer bli fler timmar senare i höst, och då tänkte vi på dig direkt!" Yey!
Såhär såg jag ut sist de såg mig. Trött, fet och inga hjärnceller. Ändå vill de ha tillbaka mig. Jättekonstigt! :)
♦ Till helgen ska vi nästan leka familj på riktigt. Eftersom jag var nära att kom upp i heltidstimmar under veckan, tog jag ledigt från helgens jobb i videobutiken. Istället åker jag, Harry, mamma och syster till Lillerudsdagarna (inte missa!) och tittar på djuren. Nästan familj eftersom pappa Henki är i garaget. Väldigt otippat. Det ska bli roligt att se Harrys reaktion på alla söta kalvar och griskultingar, men antagligen kommer han älska mest att få provsitta de stora traktorerna...
Harry på Lillerud förra året. Vilken liten plutt!
2 års väntan...
...är över. Nu är det JAG som äger Ombra, och ingen annan. För 2 år sedan vandrade jag på en tunn spindeltråd i frågan om att det skulle tas valpar på Ombra - mot min vilja - och ifall hon då skulle flytta till Norge i flera månader. Jag skulle inte veta hur hon mådde eller hur det gick. Risken fanns även att hon inte ens skulle komma tillbaka. Men, det var inte mitt val för hon vad min foderhund, och då hade jag gett upp rätten på avel. Tur att det avtalet var skitsnack och ogiltigt, och att resten av historien gick som den gick. Det senaste året har vi krånglat med förlorad stamtavla, ägarbyte och betalningar. Byråkratin har visat sin rätta sida. Nu är det i alla fall ingen annan som kan säga något. Äntligen!
Egentligen är det lite knäppt att ett litet papper kan vara så otroligt viktigt...
Idag blev Ombra friskförklarad av veterinären efter kastreringen. Hon fick lite problem med de inre stygnen, och fick vätskefyllda blåsor på såret, men de är nu snart borta. Från förra veckans besök har hon dessutom gått upp 2 kg och är snart tillbaka till normalvikt. Det ska bli spännande att se om får lättare att lägga på sig nu... :)
Veckans filmtips: Simon och Malou
Imorgon kommer denna underbara komedi på dvd, och jag tycker absolut att ni ska se den.
Trailern är från Danmark, därav den danska rösten på Tuva och texten. Den är INTE med i den svenska versionen! :)
av 5 möjliga. Se den!
"Den karriärfokuserade svenska advokaten Malou flyttar till Köpenhamn för att bli partner i en stor advokatbyrå. När hon ska flytta in i sin lägenhet upptäcker hon att den tidigare hyresgästen - den bohemiske Simon - inte har flyttat ut ännu. Då han inte är lika organiserad som Malou, leder det till en rad händelseförlopp som ändrar tillvaron för båda två." (Källa)
Trots att jag har sett den här filmen så många gånger förut (tjej och kille möts, kommer inte överrens, men det slutar såklart med kärlek ändå) så är den här riktigt bra. Storyn är tunn, men det är ok, för skådespeleriet och kemin mellan "Simon" och "Malou" är fantastiskt rolig och bra. Att Joel Kinnaman spelar "Malou's" väldigt ansträngda och regelrätta pojkvän gör det bara ännu mer perfekt, och jag skrattar ordentligt åt den tragikomik som utspelar sig mellan trion.
Filmen får:
av 5 möjliga. Se den!Bilder från Midnattsloppet
Frukost i Mellerud. Harry tyckte att det var dags att dra dagens första rymning...
Sen övertalade han morbror att han visst kunde köra bil.
En lite väl fejkglad, och den andra lite trött. Föräldrarna helt enkelt. Mormor hottar upp bilden med ett par kaninöron. Thanks.
Lunch intogs på Hard Rock Café, efter att vi hämtat våra neongula springtröjor. Harry tyckte maten tog lite väl lång tid, och bestämde sig för att ställa till med en scen. Skrik, gråt, illvrål och mordiska blickar...
Då fick han både en cool drickmugg och en ballong, och sen kom äntligen maten. Mac' and cheese såklart!
När pappan och bebin bestämt sig för att ta kvällen, bestämde sig morsan för att ta en tur på stan. Typ en mil ungefär. Totalt opeppad mamma kan ses som nr 2 från vänster i Team Harry 2010.
Allt från 51 minuter, till 1 timme och 23 minuter senare så droppade vi in. Svettiga, trötta och gula - men väldigt nöjda med att ha klarat loppet.
Dagen efter firade vi med fika på Condeco. Lite sega i kroppen, men ändå vid gott mod.
Harry var tröttast och orkade inte ens fika.
Innan vi for hemåt shoppade vi lite, och släppte lös lilleman en stund.
Fia var glad! :)
Du och jag älskling... ♥
Hejdå Göteborg!
Årets upplaga av Midnattsloppet blev inte riktigt så bra som jag hade tänkt mig av förklarliga skäl. Att förbereda sig och peppa med att gråta oavbrutet en hel dag innan är inte att rekommendera. Att få lingonveckan samma dag är inte heller ultimat, även om det tydligen finns forskning som visar att kvinnor springer bättre då. Yeah right. Jag var riktigt negativ efter loppet, för då kom väl ilskan efter veckans händelser ut - tur att jag var omringad av familjen som förhoppningsvis hade lite förståelse.
Annars kan jag verkligen tipsa er om att springa Midnattsloppet (går i Stockholm, Göteborg, Fredrikstad och Helsingfors), för det ÄR en häftig upplevelse, och jag är faktiskt riktigt stolt över att jag klarade det! :)
Busy Bee...
...yeah that's me! Nu är jag bokad för jobb hela den här veckan, och några dagar nästa vecka. Heltid nästan direkt alltså - mycket otippat!
Är jag inte snygg? :)
Bloggen lider för detta, men det får vara så. Ikväll ska jag försöka hinna slänga in bilderna från Midnattsloppet i helgen, och även lite annat smått och gått!
Pappkartongen
Där låg han. Iskall i en pappkartong med klisterlappen "sparas tills vidare" på. Lite rufsig, och några småsår. Annars var det min katt. Känslan går inte att beskriva. Helt sjukt.
Jag var bara tvungen att få se med mina egna ögon att det var han. Om inte, så hade just ordet "om" snurrat i mitt huvud. Nu vet jag att det utan tvekan var min katt som inte längre kommer jama och slänga sig på rygg intill mig i sängen. Aldrig mer hoppa upp direkt i mitt knä när jag tar fram kloklipparen. Aldrig mer låta Harry klappa på honom sådär hårdhänt. Aldrig mer ligga på min mage och kurra. Tissefnatten.
Vi saknar dig.
Hej hörrni! Ibland är det tur att man sl...
Hej hörrni! Ibland är det tur att man slipper tänka. En kvart efter att jag gick upp blev jag inringd på jobb på en förskola, och blev även bokad på samma ställe imorgon också. Skönt! Man ska hålla sig sysselsatt... :)
Det är så mycket som ska bearbetas i mit...
Det är så mycket som ska bearbetas i mitt huvud just nu, och jag får varken tid eller ork att få ner det till ord här på bloggen. Imorgon är en väldigt jobbig dag, för på eftermiddagen ska jag åka till veterinären och se Snuffe. Samtidigt måste jag på förmiddagen åka och anmäla mig arbetslös, och inte hinna följa med Harry till inskolningen. Jag kommer också med största sannolikhet vakna med migrän. Så, jag tar en liten paus på någon dag och ordnar upp livet. Hej så länge...
6313 Johanna R------- startade 22:15, 5km ...
6313 Johanna R------- startade 22:15, 5km 22:56(41.33), i mål 23:38(1.23.20) Tid per km:08.19
1 timme och 15 min kvar till start. Jag är...
1 timme och 15 min kvar till start. Jag är "superpeppad"... :)
Snuffe
Hej min ängel.
Jag kommer alltid att älska dig, och du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Nu är du hos Eddie, och jag vet att hon kommer att ta hand om dig.
Snuffe blev påkörd ca 100 meter från vårt hus, måndagskvällen den 16 augusti. Han hade bara varit ute någon timme innan olyckan var framme. Två snälla kvinnor från hemtjänsten hittade honom, och lämnade in hans kropp till djursjukhuset samma kväll.
Tänk att det skulle bli såhär tokigt. Du skulle ju bli gammal och grå med oss. Jag tackar dig för alla underbara år vi fick med dig. Du var ju min katt. Mammas älskling. Vi hade ett väldigt speciellt band, och jag kan utan tvekan säga att jag aldrig mer kommer ha en så under och snäll katt som dig. Vissa säger att djur inte har känslor, men du brydde dig verkligen, och såg efter mig. Jag blåste mina slängkyssar till dig, och du svarade med att kisa mot mig ("vänskapligt" på kattspråk). Du visste att min öppna hand mot dig alltid betydde kärlek och trygghet. Du pratade som ingen annan, och jag önskar att jag kunde ha förstått allt du sa till mig. Förlåt för att jag inte förstod, älskling. Efter att Tuss flyttade så var vi inte så roliga att bo med, det vet jag, men jag vet att du aldrig klagade. När vi släppte ut dig så vet jag att du egentligen började om ditt liv som katt, och jag är glad att vi vågade - för du blev så lycklig. Du gick ut samma tid på kvällen, och kom jamande ur buskarna och mötte oss på morgonen. Trogen, trygg och lycklig. Det var därför jag tyckte att det var så konstigt att du helt plötsligt inte kom hem. Nu vet jag att det inte var ditt val, och jag är så otroligt ledsen om du behövde ha ont.
Jag kommer alltid att älska dig, och du kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Nu är du hos Eddie, och jag vet att hon kommer att ta hand om dig.
Snuffe blev påkörd ca 100 meter från vårt hus, måndagskvällen den 16 augusti. Han hade bara varit ute någon timme innan olyckan var framme. Två snälla kvinnor från hemtjänsten hittade honom, och lämnade in hans kropp till djursjukhuset samma kväll.
Kung på dagis
Jag kan inte säga något annat än att Harry trivs väldigt bra på dagis. De andra barnen är med och leker med honom, och sen så knallar han omkring och utforskar på egen hand. Han tar kontakt med personalen hela tiden, och har inga problem att få hjälp av dem istället för oss. Idag satt vi utanför när de hade sångstund, och det gick bra en stund - sen när de sjöng Ekorr'n satt i granen så gick han ut (han gillar inte den av någon anledning)och där satt ju vi så då fick vi följa med in. Sen tog vi en stund ute på gården, och då struntade han i oss totalt. Satt i sandlådan och åt lite grus och lekte med spaden ihop med två fröknar. Skönt!
Fortfarande ingen kisse heller. Vi har utökat vårt område som vi ropar på, men inget händer. Idag ska jag ringa djursjukhuset och kolla om de fått in någon påkörd/skadad katt, och sen är det väl polisen som står på tur. Annars håller jag fortfarande tummarna för att kattskrället helt enkelt bara har kul, och numera är självförsörjande - men trots det kan han ju gärna komma hem för lite gos...
Jag ÄLSKAR de här byxorna, för på håll ser de ut som armébyxor - men mönstret är blommor och mudden är rosa!
Idag har jag blivit inbokad på mina första jobb också. Kära mor ska på lite kurser och då måste ju jag vara den bästa inhopparen! ;) *klirr klirr*
Fortfarande ingen kisse heller. Vi har utökat vårt område som vi ropar på, men inget händer. Idag ska jag ringa djursjukhuset och kolla om de fått in någon påkörd/skadad katt, och sen är det väl polisen som står på tur. Annars håller jag fortfarande tummarna för att kattskrället helt enkelt bara har kul, och numera är självförsörjande - men trots det kan han ju gärna komma hem för lite gos...
Kunde jag det där?
Träningen är en sådan där sak som verkligen kan förundra mig. Kroppen känns tung och trött, men helt plötsligt exploderar kraften och jag orkar mer än vad jag ens kunde hoppas.
Som häromdagen. Precis när vi kom igång och joggade så ringde mobiltelefonen. Jag tryckte upptaget (någon j*kla försäljare) och joggade vidare. Direkt kände jag att benen (framsidan på skenbenen som vanligt) inte var med på noterna, så jag sa åt de andra två att ta den långa rundan, så skulle jag lunka runt 5,5km och möta dem vid bilen.
Spåret börjar med 2 km uppförsbackar - och med uppförsbackar menar jag såklart väggar. Men, det verkade som att det var den urladdningen jag behövde, för efter det sprang jag en jättelång bit, och orkade sedan jogga mestadels av resten. På slutet toppade jag med tre spurter där jag verkligen sprang så fort jaga bara kunde (såg nog hyfsat kul ut). Jag hann även med att köra lite armhävningar och tricepshävningar(?) mot bänken och sen även en omgång till mot bilen när jag kom tillbaka. Det som verkade bli en seg promenad slutade som ett riktigt träningspass!
Mycket bra övning om man behöver bära runt på 14 kg bebi om dagarna. Bildkälla.
Andra dagen av...
... inskolning, och det går som på räls. Förskollärarna är förundrade över hur lite han bryr sig om oss, och hur bra han verkar trivas redan. Idag har han kört lite bil, dansat, lekt med lego och agerat dagisbarn i en lek med de äldre barnen. Imorgon ska va ta med lite utekläder och utforska gården, om vädret blir bra vill säga. Vi gillar verkligen fröknarna, och det känns lite lyxigt att både jag och Henki är med!
Läget annars är att jag känner mig helt avtrubbad. Ingen farbrorkatt i sikte,och idag är han inne på dygn 3 ute i det fria. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte förnimmer det värsta, men jag försöker tänka positivt - det är en katt och de kan klara sig hur länge som helst. Känslorna får dock ligga kvar innuti, för tänker jag för mycket så blir det alldeles för jobbigt. Avtrubbad är lagom.
På dagens schema står möte med vikariepoolen. Dags att börja dra sitt strå till stacken... :)
Läget annars är att jag känner mig helt avtrubbad. Ingen farbrorkatt i sikte,och idag är han inne på dygn 3 ute i det fria. Jag ska inte ljuga och säga att jag inte förnimmer det värsta, men jag försöker tänka positivt - det är en katt och de kan klara sig hur länge som helst. Känslorna får dock ligga kvar innuti, för tänker jag för mycket så blir det alldeles för jobbigt. Avtrubbad är lagom.
På dagens schema står möte med vikariepoolen. Dags att börja dra sitt strå till stacken... :)
Slits mellan hopp och förtvivlan
Dagen har erbjudit en hel del känslor. Mest jobbiga, men också en del bra. Vi börjar med de bra.
Harry har börjat dagis. Vi fick träffa hans väldigt snälla och lugna förskollärare som visade oss runt avdelningen. Harry knallade rakt in och började leka direkt, och brydde sig inte om att han aldrig varit där förut. Han tog flera gånger spontant kontakt med sin förskollärare, och verkade tycka att hon var helt ok - det tyckte ju vi med! Hon var imponerad av hans "frimodighet" och att han kände sig så trygg och lugn. Vi med! Avdelningen var större än jag trodde, och annars tyckte jag lokalerna var väldigt mysiga och inbjudande. Men, det allra bästa är att Harry är den enda som börjar nu i augusti. Han kommer alltså vara ensam "allra minsting" och därför få extra mycket tid i knät och hjälp vid bordet - och dessutom mycket bra hjälp av de äldre barnen(1-5:årsavdelning). Bättre än så kan det nog inte bli! :)
Sen lite förtvivlan. Lite bara. Ombra har fått en reaktion på de inre stygnen, och det har bildats en "blåsa" på såret. Vi tog en sväng till veterinären, som ordinerade medicin. Eftersom jag har nada pengar, fick jag ringa och be min älskade pappa betala - och det är ju alltid skönt att få göra när man är vuxen (och tydligen inte kan ta hand om sig själv)...
Den största förtvivlan är att kattfarbror bestämt sig för att gå på långtur, och har inte varit hemma sedan måndagskväll. Jag har tänkt mycket positiva tankar om att han är på just långtur, det har dessutom regnat en hel del (då sitter han nog bara och trycker) eller att han kanske börjat jaga en del på egen hand och därför inte är hungrig = han behöver alltså inte komma hem. Jobbigt är det i alla fall, och ni får hemsk gärna hjälpa mig genom att tänka "Kattskrälle - gå hem!". Vi har varit ute och ropat efter honom hela dagen, men icke. Håll tummarna med mig för att han smyger in genom dörren imorgonbitti som vanligt.
Harry har börjat dagis. Vi fick träffa hans väldigt snälla och lugna förskollärare som visade oss runt avdelningen. Harry knallade rakt in och började leka direkt, och brydde sig inte om att han aldrig varit där förut. Han tog flera gånger spontant kontakt med sin förskollärare, och verkade tycka att hon var helt ok - det tyckte ju vi med! Hon var imponerad av hans "frimodighet" och att han kände sig så trygg och lugn. Vi med! Avdelningen var större än jag trodde, och annars tyckte jag lokalerna var väldigt mysiga och inbjudande. Men, det allra bästa är att Harry är den enda som börjar nu i augusti. Han kommer alltså vara ensam "allra minsting" och därför få extra mycket tid i knät och hjälp vid bordet - och dessutom mycket bra hjälp av de äldre barnen(1-5:årsavdelning). Bättre än så kan det nog inte bli! :)
Sen lite förtvivlan. Lite bara. Ombra har fått en reaktion på de inre stygnen, och det har bildats en "blåsa" på såret. Vi tog en sväng till veterinären, som ordinerade medicin. Eftersom jag har nada pengar, fick jag ringa och be min älskade pappa betala - och det är ju alltid skönt att få göra när man är vuxen (och tydligen inte kan ta hand om sig själv)...
Den största förtvivlan är att kattfarbror bestämt sig för att gå på långtur, och har inte varit hemma sedan måndagskväll. Jag har tänkt mycket positiva tankar om att han är på just långtur, det har dessutom regnat en hel del (då sitter han nog bara och trycker) eller att han kanske börjat jaga en del på egen hand och därför inte är hungrig = han behöver alltså inte komma hem. Jobbigt är det i alla fall, och ni får hemsk gärna hjälpa mig genom att tänka "Kattskrälle - gå hem!". Vi har varit ute och ropat efter honom hela dagen, men icke. Håll tummarna med mig för att han smyger in genom dörren imorgonbitti som vanligt.
I love you Philip Morris
Här har vi en storskrällare! Storyn lyder:
"Steven Russel är en man som alltid varit homosexuell men som aldrig berättat det för någon. Han lever ett gott liv, han jobbar som polis, är gift och har en dotter. Så en dag råkar Steven ut för en trafikolycka och detta trauma gör att han omvärderar hela sin tillvaro. Från och med nu ska han leva som han vill, han ska vara gay och stolt över det.
Steven väljer en livsstil lite dyrare än vad han klarar av och för att fortsätta kunna överösa sina pojkvänner med presenter, mat och drinkar väljer han att gå lite vid sidan av lagen. Det fungerar till en viss gräns men till slut åker han fast. Det var det bästa som någonsin kunde hända. I fängelset träffar han Phillip Morris (Ewan McGregor) och det är kärlek vid första ögonkastet. Detta är början på en lång romans med höga toppar och djupa dalar." (http://www.moviezine.se/film/i-love-you-philip-morris)
Låter ju inte särskilt intressant, eller ens roligt. Jag förväntade mig en överspelande Jim Carrey i en helt malplacerad roll. Men, detta är en helt underbar blandning av Jim Carrey-film med hans sjuka humor, och drama i sitt esse. Som recensenten på Moviezine skriver så får man arbeta både med skrattmusklerna och med hjärtat. En mycket positiv överraskning! Ewan McGregor är riktigt otippad som motspelare - men gör rollen som den ödmjuke Philip Morris mycket bra.
Filmen får 
arga gay-smilies av 5 möjliga. Kommer på dvd onsdag 18 augusti. Se den!
Köttbullar Provencal!
Ibland är det bara alldeles för tråkigt att laga mat vecka ut och vecka in. Häromdagen stod det köttbullar på menyn, och jag bestämde mig helt enkelt för att "hotta" upp dem lite!
Ingredienser:
Ingredienser:
500g blandfärs
10-12 soltorkade tomater i solrosolja
1 liten rödlök
Salt
Peppar
2 msk Provençalska kryddor (ur kartong i frysen. Säljs i frysdisken vid grönsakerna!)
1 ägg
+ Smör att steka i
Mixa soltorkade tomater och rödlök (var för sig) till mjuk massa som enkelt kan blandas in i färsen. Blanda i alla ingredienserna, och rulla sedan till bollar. Det blir ca 40 st. Stek i smör tills de är gyllenbruna.
Behöver jag säga att de smakar gudomligt? :)
Den oroväckande tystnaden
Som småbarnsförälder finns det något man faktiskt inte uppskattar - tystnad. Tystnad kan ju annars vara väldigt skönt, och det är därför man som förälder reagerar så starkt. Varför är det tyst och skönt helt plötsligt?
Idag betydde den rogivande tystnaden att Harry stod och doppade sin skinntoffel i Ombras vattenskål. Jätteglad såklart. Plask plask. Ner med toffeln. Skopa upp lite vatten. Ner med toffeln igen. Vatten över halva köksgolvet.
Idag betydde den rogivande tystnaden att Harry stod och doppade sin skinntoffel i Ombras vattenskål. Jätteglad såklart. Plask plask. Ner med toffeln. Skopa upp lite vatten. Ner med toffeln igen. Vatten över halva köksgolvet.
Därför betyder ljud att man vet vad bebin gör, och var bebin gör det. Ljud är lika med lugn mamma. Konstigt nog...
Tvångsdoppad toffel.
Tänk vad varmt och skönt det hade varit at...
Tänk vad varmt och skönt det hade varit att sitta INNUTI bilen och vänta, istället för utanför. . . Jag, Fia och syster tog en tur på Skutis men jag kände att mina ben inte var Ok, så jag tog 5km istället för 7,5 som de andra. Sen gick det hur bra som helst i alla fall, så nu står jag här utan bilnyckel i linne :) Det var en "jättebra" idé att Fia tog nyckeln... :)
Träningsmusik tack!
Nästa vecka är det ju som sagt dags för Midnattsloppet - äntligen - och jag behöver börja peppa ordentligt. Därför tänkte jag be om ERA musiktips! Vad lyssnar ni helst på när ni tränar? Tipsa om en låt, artist, skiva - vad som helst som gör att er träning/promenad/städning (kan inte städa utan musik...) blir roligare!
Det här är min absoluta springfavorit:
Det här är min absoluta springfavorit:
Blåbärsbarn... Det är ju mycket roligare o...
Blåbärsbarn... Det är ju mycket roligare och mer spännande att få äta gröt med blåbär i alldeles själv, än att mamma ska lägga sig i och torka! Nu ska vi ta en dusch.. :)
Till Irma på de gröna ängarna
Jag tänker på dig idag Pimsie. Idag skulle du ha fyllt 25 år, och vi skulle ha firat dig med en hejdundrande hårdmacketårta med massvis av morötter. I boxen hade fått äpplen och annat gott att tugga på, och vi hade överröst dig med pussar och kramar. Mest av allt hade jag pussat din underbara mule, fastän du antagligen tyckte att jag var lite irriterande. Du hade nog försökt tugga och trampa lite på mig, och det hade varit ok - det är ju trots allt din födelsedag.
Jag saknar dig älskade hästen, och tänker på dig hela tiden. Jag har nog inte fattat att du inte finns här längre, men jag vet att du springer på gröna ängar och äter gräs hela dagarna. Det kommer aldrig att finnas någon annan som dig. ♥
Pappas meckargener...
Campadre.com
Har ni tittat in där på senaste? Just nu har de kampanj på EDC By ESPRIT's nya klock-kollektion! Kolla in de underbara färgerna:
De har även kampanj på Bobux med supersöta tofflor och skor inför förskole/skolstarten:
One Teaspoon har bland annat dessa sköna linnen på rea:
Farbrorkattens första byte? Jag tror knapp...
Farbrorkattens första byte? Jag tror knappast att den tassade fram och självdog precis framför vår dörr... Isch....
En svettig liten mohikan! Han blev så himl...
En svettig liten mohikan! Han blev så himla fin efter gårdagens klippning men mobilkameran vill liksom inte fånga håret på ett bra sätt. Jag är supernöjd i alla fall!
En blöt dag i...
Vi sätter standarden för dagen väldigt låg...
Vi sätter standarden för dagen väldigt lågt idag. Jag funderar i banor som "finns det en BARN UTHYRES-kategori på Blocket", och Harry tänker mest på hur bra det går att mosa smörgåsen innan han slänger den på golvet. Henki jobbar över, men har lovat att komma hem lite tidigare och agera medlare. 2 timmar och 40 min kvar tills han kommer...
Hej dagis! Vi smygtittar lite på bakgården...
Hej dagis! Vi smygtittar lite på bakgården inför starten nästa onsdag. Spännande!
Det växer som ogräs!
På dagens schema står bebissnosning, och sen så ska jag och lille Lurvas bli klippta. Jag kommer inte ens ihåg när jag fick topparna trimmade sist, och då är det nog dags... :) Harrys hår växer ju som ogräs, och det har blivit en klippning var fjärde månad på honom ungefär. Känns helt galet att han knappt är 1½ och har klippt sig 3 gånger redan!
Såhär långhårig var han innan vi klippte honom första gången:
Hittade den här bilden på Ombra också. En klassisk skendräktighetsbäddning á la polarhund. Jag är så otroligt glad att hon aldrig mer kommer att löpa!
Vad ska ni hitta på idag?
Såhär långhårig var han innan vi klippte honom första gången:
Hittade den här bilden på Ombra också. En klassisk skendräktighetsbäddning á la polarhund. Jag är så otroligt glad att hon aldrig mer kommer att löpa!
Vad ska ni hitta på idag?
Igång igen!
Åh vilken skön "löprunda"! Vet inte om man får kalla det löprunda om man inte springer hela tiden, men idag sprang jag på bra för att ha suttit still i två veckor - om jag får säga det själv! ;) Jag har så mycket demoner och spärrar att jobba med när jag springer, och jag får hela tiden ont på nya ställen. Klaging hele tia, som vi säger här i skogen... Fia är därför bra att springa med. En toppenpeppare och positivinjektion som jag behöver! Tack kära du! På slutet fick jag till och med ett ryck och gjorde armhävningar mot både en bänk och mot bilen när vi kom tillbaka. Dags att ta tag i kroppen!
Igår fixade jag en yoga-film för nybörjare som jag tänkte köra några gånger i veckan. Jag behöver stärka mina muskler, min stabilitet och sen även forma figuren lite... :) Jag la fram mattan på golvet, och sen kom jag inte längre. Det blev lite viktiga samtal som behövde betas av, och vips var klockan 23... Men - jag fick fram mattan, var ombytt, och hade filmen på g - så jag var i alla fall halvvägs! ;P
Tummen upp för mig!
Igår fixade jag en yoga-film för nybörjare som jag tänkte köra några gånger i veckan. Jag behöver stärka mina muskler, min stabilitet och sen även forma figuren lite... :) Jag la fram mattan på golvet, och sen kom jag inte längre. Det blev lite viktiga samtal som behövde betas av, och vips var klockan 23... Men - jag fick fram mattan, var ombytt, och hade filmen på g - så jag var i alla fall halvvägs! ;P
Tummen upp för mig!
Spänna på Sofia
Nej, usch vad snuskigt. Spänna fast Sofia menar jag såklart. Varför menar jag det då? Jo, det är vad jag skulle behöva göra. Spänna fast henne i ett koppel, så att hon kan dra mig runt springrundan vi snart ska dra ut på. Lusten är noll, orken är noll och kroppen är stor och tjock (trots att vågen visade ytterligare -1 kg idag - hejja LCHF!). Men ut ska vi, för nästa vecka smäller det!
Idag har jag och mamma möblerat om här hemma, därför är jaglite mör i kroppen. Fint att hyra in lite hjälp sådär över dagen, när sambo är på jobbet och fingrarna kliar. Billig arbetskraft är hon också. Kostade bara en laxfilé med lite grönsallad till! I vårt vardagsrum har vi haft stora möbler från IKEA; ett stort skåp med massor av hyllor och glasdörrar ovantill, och ett smalt vitrinskåp i samma hemska vit+björk-färg. Att titta på dem har gjort ont i mina ögon, och eftersom jag försöker rensa här hemma så störde det mig att det stod två stora skåp fulla med gamla glas och skräp i mitt ivägen för allt. Så, ut med dem till sovrummet där vi bara sover ändå. Ut med bokhyllan från sovrummet in i lilla hallen, och ut med byrån från lilla hallen till fula hallen (smal L-formad hall som endast fungerar som avlastningsställe för kattlåda och annat onödigt). Nu är det vitt, och med stora golvytor i mitt vardagsrum - äntligen! Ska ge er lite bilder på detta senare, men nu måste jag stressa iväg till springningen!
Tjipp tjipp!
Idag har jag och mamma möblerat om här hemma, därför är jaglite mör i kroppen. Fint att hyra in lite hjälp sådär över dagen, när sambo är på jobbet och fingrarna kliar. Billig arbetskraft är hon också. Kostade bara en laxfilé med lite grönsallad till! I vårt vardagsrum har vi haft stora möbler från IKEA; ett stort skåp med massor av hyllor och glasdörrar ovantill, och ett smalt vitrinskåp i samma hemska vit+björk-färg. Att titta på dem har gjort ont i mina ögon, och eftersom jag försöker rensa här hemma så störde det mig att det stod två stora skåp fulla med gamla glas och skräp i mitt ivägen för allt. Så, ut med dem till sovrummet där vi bara sover ändå. Ut med bokhyllan från sovrummet in i lilla hallen, och ut med byrån från lilla hallen till fula hallen (smal L-formad hall som endast fungerar som avlastningsställe för kattlåda och annat onödigt). Nu är det vitt, och med stora golvytor i mitt vardagsrum - äntligen! Ska ge er lite bilder på detta senare, men nu måste jag stressa iväg till springningen!
Tjipp tjipp!
Ska vi inte ta och skilja oss?
Apan skriver om kärnfamiljen och skiljsmässor:
"Vad kännetecknar en kärnfamilj och vad händer när kärnfamiljen spricker? Är det viktigt med en kärnfamilj och i sådana fall för vems skull? Detta är frågor jag grubblat över mycket den sista tiden. Människor i min närhet skiljer sig. Föräldrar bråkar och bestämmer sig för att gå skiljda vägar. Jag avundas dem inte. Vad är bäst? Att hålla ihop för barnens skull eller att se till sitt eget bästa? Personligen tror jag att det är viktigast att se till sitt eget bästa. Olycklig förälder = dålig förälder. Lycklig förälder = bra förälder."
Sådär känner jag med - typ. Visst ska man tänka på att se efter sin egen lycka först, för barn känner av direkt om inte mamma och pappa är glada "på riktigt". Däremot så tror jag att det går någon sorts trend just nu att man måste förverkliga sig själv, och att dagens föräldrar kanske tänker lite för mycket på just hur de själva ska nå sina mål och leva ut sina drömmar istället för att förverkliga sig själva tillsammans med sin familj. Visst låter det super att ha barnen varannan vecka så att man ena veckan kan ha det där rutinmässiga familjelivet, och veckan efter få vara lite lössläppt och "festa med tjejerna"? (Exempeltanke tagen ur verkligheten tyvärr.) Nej, jag tycker nog faktiskt att det är helt galet.
"Vad kännetecknar en kärnfamilj och vad händer när kärnfamiljen spricker? Är det viktigt med en kärnfamilj och i sådana fall för vems skull? Detta är frågor jag grubblat över mycket den sista tiden. Människor i min närhet skiljer sig. Föräldrar bråkar och bestämmer sig för att gå skiljda vägar. Jag avundas dem inte. Vad är bäst? Att hålla ihop för barnens skull eller att se till sitt eget bästa? Personligen tror jag att det är viktigast att se till sitt eget bästa. Olycklig förälder = dålig förälder. Lycklig förälder = bra förälder."
Sådär känner jag med - typ. Visst ska man tänka på att se efter sin egen lycka först, för barn känner av direkt om inte mamma och pappa är glada "på riktigt". Däremot så tror jag att det går någon sorts trend just nu att man måste förverkliga sig själv, och att dagens föräldrar kanske tänker lite för mycket på just hur de själva ska nå sina mål och leva ut sina drömmar istället för att förverkliga sig själva tillsammans med sin familj. Visst låter det super att ha barnen varannan vecka så att man ena veckan kan ha det där rutinmässiga familjelivet, och veckan efter få vara lite lössläppt och "festa med tjejerna"? (Exempeltanke tagen ur verkligheten tyvärr.) Nej, jag tycker nog faktiskt att det är helt galet.
Jag tror därför att många par skiljer sig lite för fort. "Är vi inte lyckliga för jämnan, och om jag inte får alla mina drömmar uppfyllda så vill jag inte leva med dig". Egot går före kärleken. Tänk bara vilken skillnad det är på "kärnfamiljen" nu och för bara 20 år sedan. I min familj gjorde vi det mesta tillsammans, och det som behövdes för att må bra sköttes inom hemmets väggar. Pappa spelade lite gitarr till musik, mamma sydde eller stickade (Genus i sin sanna anda...) och var det snack om middag med gäster så var alla med. Dagens konstanta föräldrabehov av "egentid" tror jag inte fanns på samma sätt då, åtminstone inte lika utbrett som det är idag med hjälp av media.
Visst är det viktigt med egna drömmar, mål och stunder för sig själv - jag säger inget annat - men har man ett sådant stort behov av att bekräfta sig själv så ska man nog inte skaffa varken barn eller familj. Faktiskt. Jag menar inte att man ska gå runt och vara olycklig för barnen och familjens sammanhållnings skull, men innan tanken på att splittra barnens trygga vardag blir verklighet så tycker jag nog att ett gediget arbete med att försöka lösa sina egna och de gemensamma problemen ska hinnas med. "Kan vi må bra i oss själva tillsammans?"
Hagga! HAGGA!
Det står ungen och skriker i själsängen, och jag börjar tycka att mitt smeknamn är lite irriterande. När jag kommer in ler han nöjt och säger med lugn röst:
"Hagga..."
Sen plirar han på mig med de små busiga ögonen, lägger sig snällt ner på kudden och ser lite trött ut. 2 minuter senare står han återigen upp i spjälsängen och vrålar "HAGGA!!". Själv skulle jag vilja gå in och vråla "JAG HETER MAMMA!" men jag tror att det hjälper föga.
"Hagga..."
Sen plirar han på mig med de små busiga ögonen, lägger sig snällt ner på kudden och ser lite trött ut. 2 minuter senare står han återigen upp i spjälsängen och vrålar "HAGGA!!". Själv skulle jag vilja gå in och vråla "JAG HETER MAMMA!" men jag tror att det hjälper föga.
Tomt i filmhyllan?
Med tanke på hur lite filmrecensioner det är här i bloggen så skulle man ju kunna tro det. Men nej, visst släpps det massor av filmer varje vecka - men herregud så otroligt mycket som är skräp! Jag kan helt ärligt säga att vi till videobutiken inte fått in något vettigt på 2 veckor. Skräpfilmer om spioner med kinesiska kung-fu-skådespelare, ännu en triljard budgetfilmer om Andra Världskriget, ännu en triljard filmer med halvnakna tjejer på framsidan och orden "Amerika" och "oskuld" i titeln, och till det också något ledset drama på ett konstigt språk.
Ok, Valentine's Day kom förr-förra veckan - men jag var helt säker på att jag redan hade skrivit om den, så jag orkade inte pusha den en gång till. Sorry. Den är bra i alla fall, så hyr den! :)
Ok, Valentine's Day kom förr-förra veckan - men jag var helt säker på att jag redan hade skrivit om den, så jag orkade inte pusha den en gång till. Sorry. Den är bra i alla fall, så hyr den! :)
Denna veckas släpp är:
Jag planerar att INTE se den eftersom den inte verkar bra alls. En dussinfilm om kriget, med en ensam dussinskådis i huvudrollen. De kunder (och personal) som sett den säger dessutom att den är dålig. Kontenta - hyr ej...
Däremot så händer det grejer veckan efter det. Då kommer både Remember Me, I love you Phillip Morris, Clash of the Titans och En galen natt. Mer om de kommer - I promise!
Playdate!
Idag är det lek som står på schemat. Mammor och bebisar ska ses på Mariebergsskogen i eftermiddag, och det ska bli riktigt roligt. Vi hängde ihop på Öppna Förskolan hela hösten och våren, så det ska bli extra roligt att se de små knoddarna som stora dagisbarn nu! Och ja, jag säger DAGIS fastän jag själv är förskollärare och borde hata ordet.
Jag ska anstränga mig för att komma ihåg kameran, och också att faktiskt ta några kort med den!
Jag har gjort något som är...
...ovanligt nuförtiden som jag alltid gjorde förr i tiden - pysslat! Förr i tiden knåpade jag ihop både halsband, armband och örhängen kilovis, och hade alltid något egendesignat i tokig färg på mig.
Jag har haft en idé på en present men helt enkelt inte haft varken tid eller ork att väl sätta mig ner och knåpa ihop den. Varför gör jag inte det här oftare? (Orken och tiden, hörru!) Jag har inte direkt många kreativa utloppskällor idag, så att få tänka ihop mönster, sammansättning och dekoration var hur kul som helst! Ni får inte se hela, utan bara en liten del, eftersom den kommer att bli bortgiven(?) inom snar framtid.
Jag har haft en idé på en present men helt enkelt inte haft varken tid eller ork att väl sätta mig ner och knåpa ihop den. Varför gör jag inte det här oftare? (Orken och tiden, hörru!) Jag har inte direkt många kreativa utloppskällor idag, så att få tänka ihop mönster, sammansättning och dekoration var hur kul som helst! Ni får inte se hela, utan bara en liten del, eftersom den kommer att bli bortgiven(?) inom snar framtid.
Tänk vad roligt att få en sån här!
Det är ingen överdrift...
...att säga att en Grand Danois kan konsten att bädda - ni vet det där kringtrampandet som hundar kan pyssla med i timmar innan de väl lägger sig ner. Ombra är urtypen av en bäddare, och i sina värsta skendräktighetsperioder så driver hon oss till vansinne när hon bäddar sönder soffor och klädslar.
Den här grandisen visar exakt hur man ska göra!
Nu när hormonerna är lite vilsna i Ombras kropp, så bäddar hon i sin lilla soffa varje stund hon kan. Idag hittade jag blodspår, och blev lite lätt hysterisk när jag först trodde att operationssåret gått upp - men nej. Hon har helt enkelt bäddat och puffat så mycket i soffan att det gått hål ovanpå nosen. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: hundskrälle!
Nu när hormonerna är lite vilsna i Ombras kropp, så bäddar hon i sin lilla soffa varje stund hon kan. Idag hittade jag blodspår, och blev lite lätt hysterisk när jag först trodde att operationssåret gått upp - men nej. Hon har helt enkelt bäddat och puffat så mycket i soffan att det gått hål ovanpå nosen. Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: hundskrälle!
Älskade näsan ♥
Falukorvsmorsa
Idag har mitt föräldraskap varit som en falukorv av dåligt halvfabrikat. Ni vet sådär så att man måste ha ketchup OCH senap på för att den ska gå ner. Knappt godkänd. En sådan där dag när jag har noll ork, fantasi eller lust att hitta på något pedagogisk att roa oss med. En sådan där dag när han får käka kattmat bara för att han åtminstone är nöjd och glad (och tyst) en stund.
Vissa dagar är det ju bara sådär. Mamma och bebi klickar inte en endaste liten stund på dagen, och alla minuter går åt till att bara finnas till. Jag erkänner gärna att jag då tänker "ska han inte gå och lägga sig snart???", för så tänker man. Mammor har dåliga dagar, och bebisar också. Defintivt bebisarna också.
Jag ringde in Harrys mormor och moster för att underhålla honom lite, och vi bestämde oss för att åka till biblioteket. "Harry älskar ju böcker!" Ack så han struntade i böckerna, när han såg att han kunde springa fram och plaska i den fina dekorationsväggen med porlande vatten. Ack så han struntade i att vi ville hålla honom i handen när han sprang iväg över de stora tomma golvytorna. Ack så han struntade i att alla människorna glodde ögonen ur sig när han ilsket skrek åt sin mamma att dra åt skogen så fort hon visade sig. Ack så svettig hans mamma var när hon sakta lunkade ut därifrån med missnöjd bebi hårt fastspänd i vagnen. Men det är ju sådär det är med idéer - man kommer inte på att de är dåliga förrän efteråt.
Här vill jag bada! sa bebin.
Hejrå! sa bebin och gick.
Thank God för Waynes Coffee och deras kardemummabiscotti. Då kunde bebi slappna av en stund, lyckligt hojta "öhh!" varje gång en buss for förbi (varför säga tydligt att man menar buss när man kan låta mamma gissa vilt ett halvår), och sedan sitta snällt i vagnen påväg hem igen.
Det som faktiskt är bäst med de här dagarna, det är att de är väldigt få - och att man lär sig att ta sig igenom dem helskinnad (även med helskinnad bebi). What doesn't kill you makes you stronger, eller hur var det?
"Det här måste vi göra alla dagar i veckan...
"Det här måste vi göra alla dagar i veckan mamma!" Vi fikar på Waynes Coffee och Harry äter biscotti med kardemumma!
Harry Mansgris
Vid frukostbordet:
Jag: Kan du säga... Mamma!
Harry: Hagga! *supernöjd*
Jag: Nej... Mamma!
Harry: Hagga!
"Hagga" är tyvärr det vedertagna ordet för mamma tydligen, för han har hållt sig till det i över en månad. Vi får väl se hur det blir med moppe när han fyller 15... :P
Oskar Linnros
Jag är bara helt förtjust i den här låten, och jag gillar verkligen hans röst!
Oskar Linnros - Från och med du
Oskar Linnros - Från och med du
Snart Midnattsloppet...
... och jag vilar mig i form. Var ute på joggtur själv häromkvällen, eftersom hunden inte får göra något kul än på någon månad. Att jogga själv är liksom nästan lite farligt, och jag njöt inte direkt. Som tur var så fick jag jätteont i en muskel precis nedanför nyckelbenet, och inbillade mig genast att det var en propp som skulle döda mig därute ensam i skogen - så jag lunkade sakta hemåt (då hinner man också parera eventuella våldtäktsmän och bergatroll). Utan hund är det INTE kul att träna, så jag får väl ragga tag i Fia eller mamma för springturer närmsta tiden. Systerpyster reser sig i form, och åker till London nästa vecka *fnys*, så hon är inget träningssällskap att räkna med. ;P
Bild på entusiastiska joggare från Midnattsloppet i Götet förra året. Är inte flickan på första raden lite ung för att springa runt på stan så sent?? :)
Google's översättning
Jag skrattar så att jag gråter när jag översätter bloggen till engelska med hjälp av Googles översättning! Såg att jag har en läsare i USA som återkommer ofta, och tänkte om det kanske till och med är så att den personen är engelsktalande (Skriv gärna vem du är! Jag är supernyfiken!) och översatte därför sidan på prov.
Inlägget om mina styrkor blev ju hysteriskt roligt:
Inte dåligt att se tillbaka på sin EGEN förlossning. Det är det inte många som kan! Haha! Sista kommentaren inom parentes är ju bara hysterisk!
Tror ni att det är mamma eller pappa som l...
Tror ni att det är mamma eller pappa som låter Olsson-Leifsson bita kossan sådär hårt? :) Dinosaurien tillhörde min bror som liten, men är nyss ärvd av Harry - därav det lite underliga och gammalmodiga namnet. På dinosaurien alltså! ;)
LCHF - släng dig i väggen
Ibland måste man få leva lite on the wild side, så imorgon när vi ska på hemlig födelsedagsmiddag så ska jag ta med en sådan här kreation:
Receptet (och bilden) hittar ni här!
Chocolate Cheescake (från "Leila bakar", vem annars?)
Självklart ser INTE min ut såhär, och den har heller inga livsfarliga pekannötter på, men ni förstår ju idén.
Receptet (och bilden) hittar ni här!
"Kvinna minns din styrka"
Bambi hittade den här stenen, och skrev ett inlägg där hon uppmanade andra att skriva om sina kvinnliga styrkor. Jag har gått och funderat på det här ett tag...
Jag känner mig stark när:
» jag tänker tillbaka på min förlossning. Att jag kunde behålla lugnet trots att det egentligen kunde varit en väldigt jobbig situation (med sugklocka).
» jag vågar stå för mina egna åsikter. För några år sedan hade jag velat med blicken och hållt med, men inte längre.
» jag är mamma till Harry. Jag vet att jag är en bra mamma, som gör bra val och ger honom en stabil grund att stå på.
» kan motstå att äta onyttigheter. Mina små ät-djävlar på axlarna vinner mer och mer sällan...
» jag är trygg i mig själv. Att veta mina egna gränser, brister och bra sidor gör att jag inte behöver tvivla på mig själv.
Gör listan du med!
(har du ingen egen blogg får du gärna skriva här hos mig!)
Jag känner mig stark när:
» jag tänker tillbaka på min förlossning. Att jag kunde behålla lugnet trots att det egentligen kunde varit en väldigt jobbig situation (med sugklocka).
» jag vågar stå för mina egna åsikter. För några år sedan hade jag velat med blicken och hållt med, men inte längre.
» jag är mamma till Harry. Jag vet att jag är en bra mamma, som gör bra val och ger honom en stabil grund att stå på.
» kan motstå att äta onyttigheter. Mina små ät-djävlar på axlarna vinner mer och mer sällan...
» jag är trygg i mig själv. Att veta mina egna gränser, brister och bra sidor gör att jag inte behöver tvivla på mig själv.
Gör listan du med!
(har du ingen egen blogg får du gärna skriva här hos mig!)
Lite vriden, men väldigt frisk! Utan medic...
Lite vriden, men väldigt frisk! Utan medicinen är hon inte alls smärtpåverkad, och det är vi alla glada för!
Ibland är det de konstigaste sakerna som g...
Ibland är det de konstigaste sakerna som går i arv. Till exempel pillar Harry också sina fötter när han tittar på tv - precis som sin ofräscha mamma! :) Knasig vana det där, och himla underligt att sådana saker kan leva vidare i någon annans kropp... *filosoferar*
Angående min bloggtitel...
...så tänkte jag visa er inspirationen. Det kan ju så vara att ni stackare som föddes på den senare delen av 80-talet (eller till och med er småglin från 90-talet) kanske har missat den här fina låten:
Tur för mig att min kära papi alltid haft så bred musiksmak och gjort att jag vuxit upp med all sorts underbar musik!
Lyxmackor till bebisfrukosten. Phillyost, ...
Lyxmackor till bebisfrukosten. Phillyost, kalkon och lite persilja för att förbättra järnupptaget! Behöver jag säga att de försvann i ett nafs? :)
Brev från kolonien
Vilken dag! Även om mamma och systeryster var här och underhöll Harry förut, så känns det som att jag inte haft en sekund över.
Harry har varit vaken halva natten, och ja - vaken. Han har legat mellan oss i sängen och bubblat och pratat medan vi har tagit tur i att peta tillbaka honom ner på kudden när han satt sig upp. Jisses. Tänder? Utvecklingsfas? "Ja venne", men jag hoppas det går över snart.
Själv har jag tagit en tur till doktorn. Hittade en knöl i halsen på väg ner till Ullared förra veckan, och sedan dess har den bara blivit större och elakare. Ni som känner mig vet ju att jag aldrig någonsin är sjuk på riktigt, och heller inte den här gången. Läkarstudenten (jepp, får heller aldrig en riktig doktor) kom fram till att en tandköttsinflammation jag haft bak vid ena visdomstanden dragit igång en lymkörtel som sedan exploderat i storlek. "Känns det inte bättre om en månad så får du höra av dig". Hon kläckte även den käcka kommentaren: "Det är bra att den gör ont, då vet vi att det är en lymfkörtel - annars kunde det ju varit cancer till exempel." *hurrarop* Var det nu jag skulle vara tacksam?
Under dagen har jag också insett att farbrorkatten har fått problem med kisseriet igen, och påbörjade därför en penicillinkur lite sådär spontant på eget bevåg. De sex laxarna som flög ur min plånboksask i måndags gör att ytterligare ett besök hos djurdoktorn inte är att tänka på inom den närmsta framtiden.
Hunden repar sig i alla fall alldeles för bra. Glädjeskuttar runt i sin soffa och lever allan i lägenheten. Imorgon ska jag ringa veterinären och fråga om vi kan halvera smärtlindringen. När hon sprang av sig klon förra sommaren fick vi göra så, eftersom hon glatt skuttade runt utan att känna hur ont hon egentligen hade. Djur!
Kvällen spenderades således (efter en långpromenad ensam) i soffan framför vår senaste serie:
Jag har sett den förut, men det var precis när den kom så jag har nästan glömt allt. En riktig nagelbitare!
Perfekt läsning för en orolig förälder! Fi...
Perfekt läsning för en orolig förälder! Finns i senaste numret av Vi Föräldrar som kommer i butik om några dagar.
Dagens hundstatus: ynklig. Jag tog av komp...
Dagens hundstatus: ynklig. Jag tog av kompressen som satt över såret och då skakade hon av smärta, trots medicin... Inte roligt att vara Ombra idag. Hon vill varken äta eller dricka heller, vilket tydligen är en bieffekt av medicinen, så jag har tvångsprutat henne med vatten från Harrys medicinsprutor. Alla sätt är bra utom de dåliga.
Operationsdagen
Kastreringen gick jättebra, och nu hoppas vi på en enkel och snabb läkning. Här har ni lite bilder från dagen:
Nu är det tratt i 10 dagar som gäller, och även en månads stillsamhet (inga höga hopp eller tokturer i skogen på egen hand).
Röstresurser finnes
Varför simma och leka när man kan skrika i poolen istället? :)
Misshandelsoffer? Nej, jag bara lite otur ...
Misshandelsoffer? Nej, jag bara lite otur med hur jag sätter ner fötterna...
Nervöst vrak
Ursäkterna för att jag inte bloggat än idag är:
1. Jag har jobbat från 10.30 till 19.30. Allt jag hann göra utöver arbetssysslorna var att be om bilder på Harry på sms med Henrik, och att maila lite mammor om träff på Fejsboken.
1. Jag har jobbat från 10.30 till 19.30. Allt jag hann göra utöver arbetssysslorna var att be om bilder på Harry på sms med Henrik, och att maila lite mammor om träff på Fejsboken.
2. Jag är apnervös för imorgon. Noll ro i kroppen. Någon förhoppningsvis högutbildad veterinär ska göra elaka saker med min bebis, och även om det är på min beordring så känns det ändå piss. En operation är alltid en operation, och det är inte alltid bara att söva en sånt stort djur som Ombra. Efteråt är det en del andra saker som kan fela, exempelvis har större hundar lättare att få magomvridning (tarmarna vrider sig och hunden d ö r.) eftersom kastreringen lämnar ett hålrum i magen för tarmarna att "röra sig" i. Ska ringa C nu och prata av mig lite, och imorgon ska jag ta med min lilla lista med saker att fråga veterinären. Håll tummarna åt mig och Ombra är ni snälla.
