Så himla typiskt

Vill gärna lägga till ett asså till rubriken á la fjortis, men jag skippar det.

Ni vet det där uttrycket självuppfyllande profetia? Att det man säger kommer att hända? Så är det ju med hunden - fast baklänges som vanligt. Säger man högt att hon har gått upp i vikt, eller att hon äter bra, så kan hon genom ett andetag gå ner 3 kg igen, eller slutar att äta på sekunden. Hon har ju allvarliga ätstörningar, vilket är så himla typiskt. Klart att jag fick hunden som vägrar att äta. Jag fick ju även katten som inte kunde jama (Eddie), hästen som inte kunde äta gräs (Irma), och katten som äter allt som hon inte ska (Tuss).

Jag har känt likadant med Harry senaste veckan. Jag vågar inte berätta att han sovit dunderbra flera nätter, för då slutar han väl på stört. Vi ökade vällingmängden, och vips så sov han utan att vakna mellan 22 och 05.30. Det är inte alla kvällar den extra mängden går ner, och då vaknar han stup i kvarten som vanligt. Men - inatt sov han alltså igen mellan 22 och 05.30 utan napp-instoppning. Jag hade bokat sovmorgon, men vaknade vid 9 och var utsövd. Skönt, men så himla typiskt asså.

Harry är hos sin mormor och morfar, och jag och Ombra ska promenera upp dit snart. Henki är ute i garaget och plockar isär nya Forden. Jag orkar inte dra hela historien, men nya skroten (läs Forden) är ju just det; skrot. Hela motorn är paj och nu kommer det kosta jättemycket mer att få igång den. Såklart. Man säger högt att man gjort en bra bilaffär och BAM! så trillar den isär i en enda stor hög. Så himla typiskt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0