I och med det spirande vårvädret (om jag säger/skriver det så kanske det blir sanning...) så har Harry fått sina första skor. Här ska ut och promeneras! Så länge han får hålla oss i händerna, eller ta sällskap med gåvagnen så går det faktiskt riktigt fort. Han är stabil, och har balans. Inte konstigt med alla muskler som finns i den lilla kroppen!

Det blev nästan ett par sådana här, med skillnaden att de var i blå och ljusgrön. Satt som ett smäck, och han blev väldigt stolt! Bild på detta kommer inom kort! Hur häftigt är det inte att få sina första skor? ♥

Förutom att gå-utvecklingen går väldigt fort, så har han senaste veckan också börjat vinka och dansa. Bara sådär. Det är inget vi försökt lära honom, utan helt plötsligt så satt han där på golvet och diggade till Rolandz(!). När jag skulle gå till skolan igår, så sa jag hejdå som vanligt och skulle precis vända mig om - men då satte han upp handen och vinkade till mig. Det där är väldigt spännande tycker jag! Hur kommer det sig att de kan vissa saker i vissa åldrar? Visst benämns 1-årsåldern som "trix-åldern" för att de är väldigt mottagliga, men ändå! Att (i princip) alla barn inom en viss ålder gör samma saker, gör mig riktigt nyfiken. Nu spårade jag nästan iväg lite där (sitter ju i skolan och skriver på uppsatsen), så jag avslutar här. Blir bäst så!

Tjipp tjipp!