Jag borde egentligen bo långt ute i skogen. Så långt ut att vi skulle behöva ta bilen till brevlådan. Så långt ut att det skulle bli sådär kolsvart när det är mörkt. Men, kanske till och med då skulle jag hitta ett stackars rådjur att störa mig på.

Våra grannar (ska inte skriva vilka exakt) är elefanter. Kom nu ihåg att det är VI som bor på övervåningen av huset. Trots detta hörs alla steg, varenda dörrstängning och en massa andra irriterande ljud. Konstant. De tvättar på alla dygnets timmar. Bankar i väggarna. Slänger igen ytterdörren.

Hur många gånger Harry vaknar ute i vagnen på grund av dem har jag slutat räkna. Ute i vagnen. På grund av ljud de åstadkommer inomhus. Fattar ni?

Jag blir galen. När jag är galen är jag inte konstruktiv, så jag ska inte prata med dem. Jag ska inte skicka arga lappar (been there, done that), och jag ska inte klaga till hyresvärden (som om de skulle göra något åt det). Men jag blir galen.