Den enda egenskapen...

..hos Henki som jag önskade skulle hoppa över en generation, är just nu den som är starkast i Harry - envisheten. Vi snackar inte om "vanlig" trotsighet, utan ren och skär envishet. Han är lika stönig som en gubbe på 80 bast, och rynkar ihop ögonbrynen och säger "nee mama". Suck... Fram för en stark vilja - absolut - men när det inte är resonligt så blir jag tokig! :)

Exempel: Harry har suttit på pottan sedan han var ca 8-9 månader gammal. Har både kissat och bajsat utan problem. Hemma funkar det jättebra med både potta och toalett (får han gå näck så går han till pottan ca 1 gång i timmen och vet när han behöver) - men på förskolan så är det bara blankt nej. De lockar med olika leksaker, böcker och andra roligheter - men de får rynkade ögonbryn och ett nej. I början så satt han på pottan där också, men över en natt så bestämde han sig liksom för att det inte skulle vara så längre. Riktigt irriterande... :) Jag vet att om han bara "kommer över guppet" så kommer det släppa där också, så nu har vi införskaffat en häftig liten lampa som han bara får leka med när han sitter på toaletten - inga krav på kiss eller bajs, utan bara att han sitter. Bryta ett mönster helt enkelt.

Jag känner mig som en tokig och hysterisk mamma när jag skriver det här, men det är svårt att förklara. Man känner ju sin egen lilla terrorist bäst, och jag vet ju att han kan! Nu kommer han till och med och säger "schischa mamma!"och då vet jag ju att han är medveten om vad han ska göra. :)

Kungen på sin tron i januari 2010

Kommentarer
Postat av: Jenny B

Det där kommmer ju när det kommer, ingen idé att stressa fram tror jag. Även om man vet att dom kan :-)

2011-12-22 @ 12:02:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0