"Jag fattar inte..."

...hör jag om och om igen inne från badrummet. Hantverkarna är här och fixar vårt trasiga avlopp, och det verkar gå sådär... Innan vi gjöt in golvvärme i nya badrummet så var en firma här och la helt nya avloppsrör, och någonstans på vägen (oklart vem av oss som gjort fel) så blev det någon vajsing. Vatten har ju en härlig förmåga att vandra hej vilt, och när allt smältvatten rann ner i avluftningsröret från taket under våren (som det ska göra), så kom det plötsligt ut i taket i källaren istället för att rinna vidare i avloppsrören... Eh...

Så, nu är de här och relinear röret (sätter ett nytt rör innuti det gamla) för att se till att det inte ska finnas några eventuella glipor eller sprickor, men jag får väl snart gå och höra med dem hur det går - fast jag vill helst inte. Från hantverkare vill man bara höra "det här går jättebra, och det kommer att kosta alldeles gratis!"

(Nu kom det ett "jävlar" därutifrån också....)

Men varför är jag hemma såhär mitt på dagen förresten? Jo. Mitt jobb och min kropp går inte ihop längre, och som jag skrev häromdagen så är det pensionärstempo som gäller - vilket inte fungerar på jobbet. Imorgon har jag tid hos en läkare, och sen får vi se om det att bli hemma, jobba mindre eller försöka jobba ändå. Man vet ju aldrig riktigt hur det blir det där...

Nu ska jag och mina myrsteg ut med hunden. Hej och hå. Jag får passa på nu när Harry är på förskolan, för annars måste jag dra med mig vagnen också, och det går inte. Istället för min vanliga umpabumpa-musik har jag lagt in Camilla Läckbergs bok "Änglamakerskan", och förhoppningsvis ska jag kunna hålla pensionärstempo den hela kilometern jag har planerat att ta mig runt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0