Februari är ju...
...inte bara min födelsemånad, utan också de sjukas månad. Aldrig är folk så sjuka som nu skriver de i tidningen, och vi instämmer helt. Igår fick Henki vara hemma från jobbet för att ta hand om resten av familjen. Jag vaknade med världens febertopp, och låg i sängen resten av dagen. Harry får ju slemhosta så fort det snöar (fukten i luften) så han är förkyld hela tiden. Nils har varit tät, men är på bättringsvägen. Tjolahopp liksom.
Min vän C var ju här och tittade på Nils när han låg i vagnen utomhus förra veckan. Hon och hennes barn är också sjuka hela tiden, så vi vill inte smitta varandra ifall vi nu är på bättringsvägen. Så ofantligt tråkigt att inte få visa upp sin bebis ordentligt för sin bästa vän!
I måndags ringde de från vårdcentralen och hade fått ett återbud på läkartid för Nils tungband. De ringde 08:50 och frågade om jag kunde komma in till kl 10:00. Där stod jag och funderade. Ensam med två barn, precis uppstigna ur sängen och med ingen frukost i magen, så kände jag att det inte var värt att stressa in till stan för. Bara att ha med Harry vid ett läkarbesök som inte rör honom gör mig alldeles svett, så att göra det på tom mage och för en så viktig sak som tungbandet så fick det tyvärr bli en annan gång. Nu har vi fått tid den 5 mars, men jag hoppas att de ringer om återbud snart igen, helst en dag när Harry är på förskolan... :)
Tur att vi har lekparken precis intill huset, så storebror får busa av sig utan att behöva gå jättelångt!
Min vän C var ju här och tittade på Nils när han låg i vagnen utomhus förra veckan. Hon och hennes barn är också sjuka hela tiden, så vi vill inte smitta varandra ifall vi nu är på bättringsvägen. Så ofantligt tråkigt att inte få visa upp sin bebis ordentligt för sin bästa vän!
I måndags ringde de från vårdcentralen och hade fått ett återbud på läkartid för Nils tungband. De ringde 08:50 och frågade om jag kunde komma in till kl 10:00. Där stod jag och funderade. Ensam med två barn, precis uppstigna ur sängen och med ingen frukost i magen, så kände jag att det inte var värt att stressa in till stan för. Bara att ha med Harry vid ett läkarbesök som inte rör honom gör mig alldeles svett, så att göra det på tom mage och för en så viktig sak som tungbandet så fick det tyvärr bli en annan gång. Nu har vi fått tid den 5 mars, men jag hoppas att de ringer om återbud snart igen, helst en dag när Harry är på förskolan... :)
Goaste kinderna växer fast han har svårt med taget, men han blir så gasig i magen trots Minifomet...
Kommentarer
