Det är en sådan där långlivad och seghostad förkylning som har oss i besittning, och även om jag stundvis tror att jag mår bra (och då far runt härhemma och dammsuger och fejjar) så slutar det alltid med att jag dråsar ihop i soffan av utmattning och huvudvärk. Idag är Harrys feber uppe i 39,2 grader, och nyss somnade han sittandes med en tallrik glass i knäet - då förstår ni hur sliten han är... Nils har ingen feber, men hostar och sover mer än vanligt så han har väl fått ett litet virus han också. Jag är så glad över att han redan kan komma till ro och somna på egen hand i sin egen säng. Det är guld värt! :)